Fru talman! Det är ju ingen hemlighet för någon
av oss att de andra fonderna bakåt i tiden har haft helt
andra placeringsregler än dem som vi nu håller på att
besluta om. Därför är det ganska irrelevant att jämfö-
ra resultaten bakåt. Det blir helt nya organisationer.
Vad vi nu har att ta ställning till är ju det nya sys-
temet. Jag tycker nog ändå att vi, om ett förhållande-
vis litet riskkapitalbolag inte passar ihop med pen-
sionssystemet, inte heller ska ha ett sådant även om
det råkar finnas i form av Sjätte AP-fonden. Jag tyck-
er att den verksamheten ska omorganiseras och skötas
på annat sätt. Mina och Mats Odells pensionspengar
finns i Första-Fjärde AP-fonden. Där är det andra
placeringskrav - dvs. att man på ett helt annat sätt
trycker på det långsiktiga och på att risknivån ska
vara låg - än vad som gäller för den sjätte. Den fon-
dens uppgift är just att i första hand förse små onote-
rade och växande företag med riskkapital. Det blir ju
ett annat resultat, eftersom det är ett annat syfte med
den.
När det gäller dagens pensionärer, framtida pen-
sionärer och väljarna tror jag att politiken tjänar på att
man inte alltid anpassar sig efter den befintliga verk-
samheten utan att man försöker vara tydlig som poli-
tiker om hur man vill organisera Sverige. Jag vill
organisera Sverige på ett sådant sätt att staten inte är
en aktör på riskkapitalmarknaden utan att staten sätter
upp spelreglerna. Sedan kan de ylande eller lata risk-
kapitalisterna i Lönnroths bildvärld sköta riskkapital-
försörjningen. Jag tror nämligen att de är ännu bättre
på att hjälpa dessa företag att starta, växa och expan-
dera.