Fru talman! Till att börja med tycker jag att det är
intressant att notera en sak i Johan Lönnroths anfö-
rande. Jag tror inte att han någon gång ställde frågan:
Hur gör vi för att de framtida pensionerna ska vara så
stora som möjligt? Hans bekymmer kretsade i stället
mer kring hur man möjligtvis skulle kunna få lite
grann mer av politisk styrning. Han ställde en fråga
till socialdemokraterna: Kan man inte på något sätt se
till att få någon liten styrning?
Jag tycker att det är intressant, därför att det visar
att er utgångspunkt är en annan än den utgångspunkt
som finns bland de partier som har ingått i pensions-
överenskommelsen. På det viset är ni även i den delen
en reminiscens från svunna tider.
Jag tycker att det också är intressant att notera en
sak apropå Johan Lönnroths funderingar kring para-
digmskiften. Inte ens Johan Lönnroth ville riktigt
driva frågan om fondsocialismen, utan det blev lite
mer ett spakt frågande: Kan vi inte få använda buf-
fertfonderna lite grann till att styra näringslivet?
Det var inte riktigt så det lät på 60-, 70- och 80-
talen. Då var det lite mer frimodig socialism. Då var
det så att ni vänsterpartister alltid ville ha stora fon-
der, stora statliga företag och stort statligt av allting.
Nu var det lite mer hovsamt. Nu sade Johan Lönnroth
i stället: Kan vi inte få en bankir till staden? Den stora
glädjen för Johan Lönnroth är nu att kapitalförvalt-
ningen kan komma hem till Göteborg. Det är något
annat än skanderandet i gamla tider. Erkänn det, Jo-
han Lönnroth! Visst är det ett paradigmskifte när en
gammal hederlig vänsterpartist inte bekymrar sig om
så stort statligt ägande som möjligt utan undrar om
man inte kan få kapitalförvaltningen hem till staden.
Jag hoppas att vi ska kunna få kapitalförvaltning i
hela landet och inte bara i Stockholm och Göteborg.
Det gör jag av det enkla skälet att jag är övertygad
om att välståndet i dag och pensionerna i morgon blir
mycket bättre om politiker inte styr och vi i stället har
en marknad. Jag känner lite grann att Johan Lönnroth
är på väg hem till gården.