Fru talman! Jag är helt övertygad om att Johan
Lönnroth inte alls tillhörde dem som skanderade och
tyckte detta. Det säger jag av den enkla erfarenheten
att jag numera aldrig träffar någon vänsterpartist som
säger att man tillhörde dem. Man säger alltid att man
inte tyckte som de andra tyckte.
Det jag egentligen tänkte ta upp var den grund-
läggande frågan som gäller synen på avkastningen.
Det ligger i sakens egen natur att de som förvaltar
premiereservmedel, de olika fonder som nu finns,
tänker agera långsiktigt. Det är inte det som är den
grundläggande frågeställningen. Den grundläggande
frågeställning som Johan Lönnroth besvarade, och
därmed återföll lite grann i gammalt tänkande, är:
Hur får vi den bästa ekonomiska utvecklingen i ett
samhälle? Får vi det genom storskalighet, genom
offentligt ägande och genom offentligt styrande eller
får vi det genom en öppen och dynamisk marknadse-
konomi där kraven på fonderna är en långsiktigt bra
avkastning? Får vi det genom att politiker på olika
sätt kommer med pekpinnar om hur investeringar ska
ske eller genom att en mångfald av beslutsfattare över
hela landet kan göra det? Det är den grundläggande
frågan. Det är svaret på den frågan som gör att ni står
vid sidan av pensionsöverenskommelsen och att ni
har en ständigt återkommande svårighet att göra upp
med vad ni faktiskt tycker.
Jag har läst ert förslag till nytt partiprogram, och
jag har läst ert nuvarande program. Där står det rätt
mycket om det stora offentliga ägandet, samhällsfö-
retagandet och fonderna överallt. Citera gärna ur det
programmet så får kammaren en bättre bild av Johan
Lönnroth i dag! Då behöver vi inte tala om Johan
Lönnroth för 20 år sedan.