Fru talman! Carin Lundberg tog upp vårt förslag
om att kräva jämn könsfördelning i styrelserna. Hon
säger att vi får försöka påverka organisationerna osv.
Men det finns en känd metod som regeringen brukar
tillämpa gentemot riksdagspartierna när statliga ut-
redningar ska tillsättas. Det ska vara en kvinna och en
man. Varför kan man inte göra likadant här? Då blir
det en jämn könsfördelning. Det är inte ett riktigt
argument mot vårt förslag.
Den andra frågan handlar om att inte få ta nä-
ringspolitiska hänsyn. Vi är helt överens om att själv-
klart måste systemet garantera höga och stabila pen-
sioner. Jag är väl medveten om den rädsla som finns
hos många pensionärer att gå in i de olika fondkon-
struktioner som nu kommer - man vill ju vara säker
på att de ska ge en stabil pension. Är det verkligen så
att om fonderna får ta näringspolitiska hänsyn att det
hotar pensionsnivån? Det är det som jag inte riktigt
kan förstå. Är det verkligen en socialdemokratisk
uppfattning att näringspolitik alltid måste hota pen-
sionsnivån?
Jag ställde en fråga om exemplet Volvo. Får buf-
fertfonden, eller får den inte, ta hänsyn till att en
uppköpare är ute efter kortsiktiga spekulationsvinster
och en annan en långsiktig utveckling? Själva grund-
principen i de Kanadafonder jag har nämnt är att man
försöker förena långsiktiga stabila och höga pensioner
med just ekonomisk-demokratiska och näringspolitis-
ka hänsyn.