Fru talman! Jag känner ingen nämnvärd oro över
att hemvärnet inte ska få tillräcklig utrustning. Där-
emot ligger det mig som försvarare av det riksdagsbe-
slut som fattades den 30 mars 2000 mycket varmt om
hjärtat att resten av de nationella skyddsstyrkorna ska
förses med så modern och ändamålsenlig utrustning
som möjligt. Det är en organisation som översiktligt
ska omfatta en mängd förband, kanske upp till 30 000
man.
Jag tolkar försvarsministerns svar som en försäk-
ran om att han kan garantera att avvecklingen av
försvarsmateriel inte kommer att utgöra något hinder
för att ge de nationella skyddsstyrkorna tillräckligt
med materiel.
Så till den fråga jag missade förra gången. Det
gäller ett företag i min egen valkrets som är delaktigt
i destruktionen av ammunition. Jag har en fråga till
försvarsministern om det. Jag delar hans synpunkter
att miljökraven måste ställas högt. Jag har erfarit att
de miljökrav som ställs vid de offertförfrågningar om
ammunitionsdestruktion som nu går ut är annorlunda
och lägre än de som tidigare gällde. Det är ju mycket
stora "batcher" av ammunition som nu ska destrueras.
Detta missgynnar bl.a. den svenska industri som
finns.