Fru talman! Jag ska säga några ord om domstol-
sväsendet. Domstolarna är en av de viktigaste institu-
tionerna i en utvecklad civil rättsstat. Domstolarna är
inte som vilken myndighet som helst. Domstolarna är
en av de grundpelare som makten ska vila på. Man
talar om den lagstiftande, den verkställande och den
dömande makten. Maktdelningsläran har kanske
aldrig fullt ut vunnit insteg i svensk statskonst, men
idén torde vara väl förankrad som eftersträvansvärd
bland statsvetare och andra sakkunniga personer.
Domstolarnas självständighet är av yttersta vikt
för att säkerställa den enskildes rätt. Domstolarna är
dessutom något mer än en balanserande maktfaktor.
Domstolarna är kulturbärare. I domstolarna skipas
rätt, och därigenom stadfästes de normer som ska
vara gällande i samhället. Skriven lag kan aldrig vara
heltäckande. Ett utrymme kommer alltid att finnas för
domarens fria skön. Detta handlingsutrymme är efter-
strävansvärt, då lagens bokstav ibland kan leda helt
fel i det enskilda fallet. Detta fastslogs redan på 1500-
talet i de domarregler som än i dag redovisas i lagbo-
ken. Sålunda sägs i den trettonde domarregeln följan-
de: Den menige mans bästa är den yppersta lagen och
därföre det som finnes den menige man till nytta vara,
det bör hållas för lag, ändock att beskriven lag efter
orden synes annorlunda lyda.
För att domaren på ett bra sätt ska fullgöra sitt
viktiga värv krävs goda resurser, bra fysisk och este-
tisk miljö samt gott om tid.
Fru talman! För oss kristdemokrater är ett lokalt
förankrat rättsliv av största värde. Rätten ska upple-
vas som närvarande såväl andligen som fysiskt i det
dagliga livet. Så har också varit fallet i det svenska
samhället under överskådlig tid.
Regeringen är nu i färd med att med Dom-
stolsverket som redskap avveckla ett stort antal tings-
rätter. Tekniken är att föreskriva att tingsrätten ska ha
kansli på flera ställen inom domsagan. T.ex. ska
Klippans, Helsingborgs och Ängelholms tingsrätter
slås samman till en myndighet med kansli i Helsing-
borg och Ängelholm. Färdriktningen utvisas genom
att tingsrätterna i Blekinge enligt uppgift ska heta
Blekinge tingsrätt, och tingsrätterna i Västmanland
Västmanlands tingsrätt. Det gamla målet med en
tingsrätt i varje län lyser igenom. Vad som nu i reali-
teten sker är att tingsrätter slås ihop med olika tings-
ställen ute i domsagan. Den lokala domstolens iden-
titet försvinner. En domstols integritet och lokala
förankring löses upp, och dess möjlighet att vara en
balanserande maktfaktor och kulturbärare eroderas.
Det är i den dagliga kontakten mellan lagmännen och
övriga domare, nämndemän, personal och den lokala
befolkningen som domstolens karaktär och styrka
utvecklas.
Fru talman! Det huvudsakliga syftet bakom rege-
ringens ambitioner att lägga ned ett antal tingsrätter
synes vara att man därigenom skulle kunna erhålla en
bättre kvalitet i den dömande verksamheten genom
att ett större antal domare är verksamma vid samma
domstol. Denna förändring måste bli enbart marginell
om inte ett mycket stort antal tingsrätter läggs ned. I
den nuvarande verksamheten finns ingenting som
talar för att de mindre tingsrätterna har sämre kvalitet
i sin dömande verksamhet, även om det naturligtvis
från tid till annan kan vara problem med ett alltför
litet antal domare vid en tingsrätt.
De verkliga kvalitetsproblemen löses inte genom
nedläggning av tingsrätter, utan det krävs att man
inrättar ett mindre antal särskilda handelsrätter inom
hovrättsområdena genom en regionalisering av
Marknadsdomstolen. Dessa handelsrätter skulle
handlägga mycket kvalificerade affärsjuridiska tvis-
ter, konkursmål och stora ekobrottmål.
I övrigt skulle domstolarna klara sig väl ur kvali-
tetssynpunkt om smärre justeringar ägde rum med
avseende på t.ex. måltillströmning från förvaltnings-
domstolar, justerade domsagor och bibehållande av
inskrivningsmyndighet samt inregistrering av boupp-
teckningar. Vi ska notera att inskrivningsverksamhe-
ten och inregistreringen av bouppteckningar är en
verksamhet som fungerat utomordentligt väl. Dessa
utgör ett värdefullt tillskott vid domstolen i utbild-
nings- och verksamhetshänseende, men också när det
gäller den rättssökande allmänhetens tilltro till hand-
läggningen av dessa ärenden.
På sikt bör de allmänna domstolarna och förvalt-
ningsdomstolarna slås samman till en domstolsorga-
nisation. Regeringsrätten bör vid en sådan samman-
slagning ombildas till en författningsdomstol.
Fru talman! Situationen hos förvaltningsdomsto-
larna är i dag oacceptabel. Enkla ärenden tar år att få
avgjorda. I skatteprocesser är det inte ovanligt att
man får vänta tio år innan saken blir slutgiltigt av-
gjord. Detta är inte en rättsstat, utan ett uttryck för att
statsintresset i snäv fiskal mening helt får dominera
över den enskilde oberoende av vad som är rätt eller
ej. Om vi på allvar ska hävda den enskildes rätt till
integritet så måste statsmakten satsa på en väl funge-
rande domstolsorganisation som avgör ärenden på ett
kvalificerat sätt inom rimlig tid i enlighet med Euro-
pakonventionens krav.
Ett bra rättsväsende kräver ekonomiska resurser.
Därför avsätter vi kristdemokrater 350 miljoner kro-
nor utöver regeringens proposition.
Sedan hade jag tänkt att lägga fram en del allmän-
na synpunkter, men med hänsyn till den sena timmen
tänker jag, till skillnad från Anders G Högmark, inte
säga så mycket mer än att vi har synpunkter på Dom-
stolsverket. Vi har kanske inte processat den frågan
ordentligt i partiet, men personligen vill jag deklarera
att jag tycker att det ligger väldigt mycket i Modera-
ternas uppfattning att det finns vägledning att finna i
den danska modellen.
Det är kolossalt viktigt att domstolarnas självstän-
dighet befästs i förhållande till statsmakten, även när
det gäller administrativa frågor och anslag. Vi har fått
uppenbara belägg för detta när vi har haft en offentlig
debatt mellan Högsta domstolen och landets justitie-
minister. Den har dessutom förts i ett tonläge som är
häpnadsväckande. Även Skånska hovrätten och ett
antal tingsrätter har varit oerhört irriterade.
Det är inte alla som vågar uttrycka vad de tycker i
den här frågan. Men det är klart att om Domstolsver-
ket härjar ute i terränglådan med anslagsmöjligheter
och alla möjliga sätt att påverka domstolarna, kan
man vara alldeles förvissad om att den här processen
inte har skett underifrån, som Alice Åström är inne
på. Den har i allra högsta grad dikterats uppifrån, och
det har skett på ett väldigt olyckligt sätt. Jag har näs-
tan inte mött en enda person som har varit nöjd med
detta ute i tingsrätterna, och jag har snart åkt runt till
varenda tingsrätt i det här landet.