Fru talman! Jag tänker redogöra för de frågor som
tas upp i den regeringsskrivelse som utgör underlag
för dagens betänkande.
Regeringen redovisar först resultatet av den för-
söksvisa utbildning om cirka tre månader som man
efter rekrytering från hemvärnet frivilligt kan genom-
gå. Därefter kan vidareutbildning ske inom hemvär-
net.
I den försöksvisa utbildning som har pågått under
1997 och 1998 har sammanlagt bara 300 personer
deltagit. Av de 10 000 som hade placerats i utbild-
ningsreserven var det alltså bara 300 som anmälde
intresse. Regeringen anser att tiden för det här försö-
ket har varit för kort. Det finns t.ex. möjlighet att få
utbildning på flera ställen. Man kommer att följa
försöksverksamheten, eftersom man tycker att det är
viktigt att rekryteringen till hemvärnet förbättras. Alla
utskottsledamöter anser att frivilligorganisationerna är
viktiga i totalförsvaret.
Därefter görs en redovisning av hur många kvin-
nor som sedan lagen om totalförsvarsplikt trädde i
kraft den 1 juli 1995 har skrivits in för värnplikt. Inte
heller de är så många, nämligen 550. Av dem skrevs
dock 225 in under det senaste inskrivningsåret, 1997.
Det är alltså tydligt att det finns ett ökande intresse.
Den nya pliktutredning som regeringen har tillsatt och
som har börjat arbeta under namnet "1998 års pliktut-
redning" har fått i uppgift att särskilt utreda situatio-
nen för kvinnorna i pliktutbildning.
Regeringen anför vidare att den har givit Statens
räddningsverk i uppdrag att påbörja utbildningen av
civila beredskapsstyrkor. De som det gäller kallas
beredskapsmän - även om deras benämning borde
ändras till beredskapspersonal - för kommunernas
behov. Utbildningen har börjat vad gäller pliktperso-
nal för sociala uppgifter och för stabs- och informa-
tionsuppgifter, och den skall fortsätta vad gäller tek-
nisk verksamhet.
ÖCB har fått i uppgift att undersöka möjligheten
att utbilda till civila uppgifter inom miljöskydd under
förhöjd beredskap och att skapa resurser på länsnivå.
Myndigheterna skall redovisa det samlade behovet till
kontrollstationen 1999. Flera av de motioner som
behandlas i detta betänkande berör detta område.
Pliktutredningen har också fått i uppdrag att utreda
om pliktsystem skall kunna införas för tjänstgöring
vid svåra påfrestningar på samhället i fred.
När det gäller meritvärdering, som regeringen be-
handlar i sin skrivelse och som tas upp i flera motio-
ner, har man inom Försvarsmakten utarbetat ett be-
tygsformulär, som använts på prov. Det har visat sig
fungera bra och används nu i verksamheten. Pliktut-
redningen har till uppgift att se över meritvärderingen
i utbildningarna.
Regeringens förslag om förbättrade förmåner för
dem som skadats under sin plikttjänstgöring har redan
antagits av riksdagen. Förmåner som utgår vid skada i
tjänsten kan nu erhållas tidigare än vad som förut
gällt. Vidare har begravningshjälpen för totalför-
svarspliktiga som avlider under tjänstgöringen höjts
från ett halvt till ett helt basbelopp.
I flera motioner tar man upp frågan om de total-
försvarspliktigas förmåner i deras helhet. Detta ingår
inte direkt i Pliktutredningens nuvarande uppgifter
men kommer med säkerhet att beröras inom utred-
ningens mycket omfattande översynsarbete.
I betänkandet behandlas 21 motioner med 35 yr-
kanden med anknytning till totalförsvarsplikten. Re-
geringens beslut att tillsätta en utredning för att se
över tillämpningen av totalförsvarspliktlagen, som
trädde i kraft 1995, uppfattas i motionerna genomgå-
ende som positivt. Mycket har hänt under de år som
lagen tillämpats. En översyn behövs och har också
krävts av flera berörda instanser.
Många av de förslag som tas upp i motionerna in-
går i Pliktutredningens direktiv. I flera motioner be-
rörs t.ex. disciplinansvar och rättsliga frågor. Discip-
linansvaret skall ses över av Pliktutredningen. De
flesta av motionernas förslag kommer, som sagt, att
behandlas av utredningen. Därför yrkar jag bifall till
utskottets hemställan och avslag på samtliga motio-
ner.
Eftersom jag fortfarande har litet taletid kvar,
skulle jag vilja ta upp också de frågor som Annika
Nordgren nyss reste. Hon ville först och främst av-
skaffa totalförsvarsplikten och tyckte att det var synd
att man inte kunde utreda den frågan samtidigt som
man nu ser över hela systemet. Jag vill peka på att
detta helt enkelt beror på att det finns en stor enighet
om att vi skall ha ett pliktsystem och en totalför-
svarsplikt i det svenska försvaret. Annika Nordgren
sitter själv med i utredningen och kan där ta upp dessa
frågor, men jag vill peka på att anledningen till att
detta inte ingår i direktiven är att det inte finns majori-
tet för det.
Annika Nordgren vill att totalförsvarsvägran skall
avkriminaliseras. Jag kan hålla med så till vida att jag
tycker att det är onödigt med fängelsestraff. Denna
fråga diskuterades redan i den förra pliktutredningen,
och den kommer säkert upp igen. Jag tycker däremot
inte att man helt skall ta bort sanktionerna. Vi har
sanktioner inom totalförsvaret över huvud taget.
Dessutom skall man tänka på att vi har en tjänsteplikt
som gäller för alla i Sverige, både för svenskar och
för utlänningar, från 16 till 70 års ålder. Det skulle
vara ganska underligt om någon skulle få säga: Jag
vill inte ställa upp på någonting, även om det skulle
behövas. Jag tror inte att man är beredd att acceptera
det utan vidare.
Annika Nordgren tog också upp frågan om avhop-
pen från utbildningen och menade att intresset för
utbildningen efter hand avtar.
Det har gjorts undersökningar som visar detta,
men det är inte något helt allmängiltigt. Detta ger
dock självfallet signaler om att man måste se till att ha
en utbildning som är så beskaffad att de unga männi-
skor som tar av sin tid för att få utbildningen också
tycker att den känns meningsfull. Jag tycker att man
skall kunna förvänta sig av Försvarsmakten att den
kan tillhandahålla en sådan utbildning.
Fredstjänst, inte minst i Svenska kyrkans regi och
med dess utbildning, tror jag är en sådan sak som vi
kommer att diskutera i Pliktutredningen. Det är näm-
ligen viktigt att finna former för hur man också skall
kunna ge andra än dem som gör militär värnplikt
möjlighet att komma ut och hjälpa till internationellt.
Det finns många uppgifter som behöver göras. Detta
har vi lyft fram i utredningen, och jag tror säkert att vi
skall kunna klara av det.
När det gäller främlingsfientligheten är jag lika
glad som Annika Nordgren för att vi var helt överens
om att kräva att brottet hets mot folkgrupp skall tas in
i det register som Pliktverket har tillgång till när det
gör sin uttagning. Jag hoppas verkligen att vi får ett
sådant beslut i riksdagen också.
Frågan om olämpliga värnpliktiga, som är krimi-
nella och som har visat sympatier för rasistiska orga-
nisationer osv., är något som vi har diskuterat ganska
mycket. I dag har jag tagit reda på att regeringen
bereder ett uppdrag till Försvarsmakten och Pliktver-
ket att de skall redovisa hur de tillämpar de person-
kontroller som de har möjlighet att göra efter det att
de fick utökade möjligheter 1996. Då fick de möjlig-
het att göra fler registerutdrag. Utifrån detta kommer
man sedan att göra en redovisning eller ett förslag,
som kommer att vara klart i augusti. Jag hoppas alltså
att vi kan återkomma till detta.