Fru talman! I det betänkande som kammaren skall
debattera i dag finns ett stort antal olika pliktfrågor.
Försvarsutskottet har samlat ihop dem i det här betän-
kandet. Många av de frågor som jag har tagit upp i
motioner har hänskjutits av utskottet till den nyligen
tillsatta Pliktutredningen. Det gäller bl.a. frågor om
disciplinansvar, vapenfri tjänst och totalförsvarsplik-
tiga med invandrarbakgrund.
En sak som Pliktutredningen inte skall behandla
rör ett avskaffande av pliktsystemet som sådant. Det
tycker jag är synd. Jag tycker att de stora och genom-
gripande utredningarna som riksdagen tillsätter skall
göra förutsättningslösa prövningar både av det system
som vi har i dag och av olika system som kan tänkas
bli aktuella i framtiden. Det är det som jag tycker är
meningen med en utredning. Annars blir utredningar
ett verktyg för att bekräfta en tes som någon vill driva.
Jag har reserverat mig till förmån för att Pliktut-
redningen även skall analysera effekterna av ett av-
skaffande av pliktsystemet. Därmed yrkar jag bifall
till reservation nr 1.
Försvaret står inför många förändringar. Det är
därför viktigt att man sammanfogar resultatet av
Pliktutredningen - och då helst den genomgripande
genomlysning som jag vill ha - med vad som är ak-
tuellt på andra områden. Om det går riktigt till skall
detta helst sammanfogas i en enhetlig bedömning av
hur vi vill göra med vårt försvar. Frågan om det skall
vara pliktsystem eller inte är då en viktig del.
Vad är det då för argument som man får höra mot
ett avskaffande av pliktsystemet? Ett av de vanligaste
- för att inte säga det vanligaste - är att folkförank-
ringen därigenom bibehålls. Det anger också utskottet
i betänkandet som ett skäl till avslaget på Miljöparti-
ets motion. Enligt Miljöpartiets uppfattning är det en
felaktig analys som ligger bakom detta.
Förbättrad utbildningskvalitet, motivationshöjande
åtgärder och undanröjande av orättvisor är mycket
mer förtroendeskapande och effektivare än att utbilda
största möjliga antal ungdomar. Det viktigaste ur
motivations- och effektivitetssynpunkt är dock något
annat, nämligen att man utbildar för att möta hot som
är relevanta. Vi behöver en relevant och adekvat
utbildning. Utbildningssystemet bör ha en annan in-
riktning enligt min mening.
Sammanfattningsvis tycker jag att det viktigaste är
att slå fast att det är viktigare att fråga vad vi utbildar
för och hur denna utbildning går till än att pressa
igenom så många som möjligt genom ett pliktsystem.
I dag är det ju inte heller så många som gör sin
värnplikt, totalförsvarsplikt eller civilplikt.
Vi har ju faktiskt i realiteten ingen allmän plikt i
dag. Den är först och främst inte allmän eftersom den
endast omfattar halva befolkningen. Kvinnor mönstrar
frivilligt. Män som vill göra värnplikt nekas ofta och
placeras i stället i utbildningsreserven. Just nu är det
ungefär 40 % av männen i Sverige som genomför
totalförsvarsplikt. Dessutom skall det bli ännu färre
med anledning av de svarta hål som har uppdagats i
Försvarsmaktens ekonomi. Det behandlas just nu av
försvarsutskottet i andra propositioner.
Samtidigt som allt detta sker och samtidigt som
det är så få som genomför utbildningen kallar man
tvångsmässigt in ungdomar som inte vill göra värn-
plikt. De som vill hamnar ofta i utbildningsreserven.
De som vägrar trots att de blir inkallade döms fortfa-
rande till fängelsestraff. Det innebär i realiteten att
Sverige har samvetsfångar. Det tycker jag är oaccep-
tabelt. Jag anser att totalvägran skall avkriminaliseras.
Därför yrkar jag bifall till reservation 4, som tar upp
den här saken.
En annan viktig faktor att diskutera i en sådan här
debatt är att en stor andel av dem som kallas in avgår
under pliktjänstgöringstiden. Vi har alltså höga av-
gångstal. Dessutom, vilket man skulle kunna tycka är
en paradox, har det gjorts undersökningar av försvar-
sviljan hos ungdomar. Det visar sig att efter det att
man blivit inkallad, under tiden man gör sin pliktut-
bildning, minskar försvarsviljan och förtroendet för
Försvarsmakten. Det här måste på något vis föranleda
en diskussion och en debatt. Pliktutredningen måste
enligt min mening titta på vad det är som gör detta.
Vad drar vi då för slutsats från Miljöpartiets sida?
Vi konstaterar att det är dags för ett nytt system som
bygger på frivillighet kombinerad med motivation och
meriter. Det är inte alls så att Miljöpartiet vill ha en
yrkesarmé. Det är mycket viktigt att militären inte blir
en separat maktfaktor i samhället. Det skall vi minska
förutsättningarna för så mycket som möjligt. Miljö-
partiet förordar därför en frivillig värntjänst i stället
för den totalförsvarsplikt vi har i dag. Värntjänsten
har vi diskuterat tidigare i kammaren. Jag vill bara
kortfattat redogöra för det system som vi har arbetat
fram.
Värntjänsten skall vara anpassad till den vidgade
hotbild som riksdagen tidigare har beslutat om. Värn-
tjänsten skall vara öppen för både kvinnor och män.
Den skall ge en relevant utbildning för att möta hot
inom ramen för den vidgade hotbilden. Den innebär
kortfattat att alla i riksdagen är överens om att man
inte bara skall räkna stridsvagnar på andra sidan grän-
sen när man diskuterar säkerhetspolitiska hot. Man
skall också se t.ex. på konsekvenserna av sociala och
ekonomiska skillnader i och mellan stater, miljöut-
veckling och vattenbrist i världen. Man skall se till
vad det kan bli för konflikter på grund av de här orsa-
kerna.
En konkret utbildningsmöjlighet som jag vill
nämna här i dag i debatten och som Pliktutredningen
naturligtvis måste diskutera är en internationell fred-
stjänst. Bl.a. Sveriges kristna råd har arbetat fram en
utbildningsplan där man tar upp det här. Jag har mo-
tionerat om det här tillsammans med Hanna Zetter-
berg från Vänsterpartiet. Även andra enskilda ledamö-
ter i riksdagen har motionerat med anledning av det
här utmärkta förslaget. Jag utgår från att Pliktutred-
ningen kommer att behandla förslaget.
Fru talman! Betänkandet behandlar också frågan
om rasism och främlingsfientlighet inom totalförsva-
ret. Det finns en reservation i betänkandet. Miljöpar-
tiet har upprepade gånger ända sedan 1995 motionerat
om frågan.
Försvarsutskottet har i full enighet uttalat sig
kraftfullt mot rasism och andra former av främlingsfi-
entlighet. Vi har sagt att det aktivt måste motarbetas
med alla de medel som är förenliga med vår demo-
krati och vårt rättsväsende. Utskottet har uttalat att
den som med utgångspunkt i rasistiska eller främ-
lingsfientliga handlingar eller beteenden visar sig
uppenbart olämplig för sin tjänst självfallet med lagli-
ga medel skall kunna skiljas från tjänsten.
Utskottet skrev det här i ett betänkande för ett an-
tal år sedan. Efter det har vi kunnat följa debatten i
medierna om missförhållanden inom totalförsvaret
och Försvarsmakten. Ett exempel som brukar tas upp
är Marinkommando Väst. Man försökte hemförlova
en rekryt på grund av hans kriminella förflutna och
hans nazistiska sympatier. Totalförsvarets överkla-
gandenämnd sade då att man inte alls kunde göra det
därför att det inte fanns någon laglig grund för att
förhindra värnpliktiga som försvaret inte vill ha.
Rådet för insyn i Försvarsmakten har skrivit till
regeringen. Jag citerar deras skrivelse: "Rådet har
också fått information om fall av rasistiska åsikter hos
enstaka soldater under grundutbildning och inom
internationell tjänstgöring". Man konstaterade vidare
att "gällande regelsystem inte fullt ut medger att
olämplig anställd militär personal kan avstängas från
sin verksamhetsutövning eller olämpliga värnpliktiga
skiljas från sin utbildning". Rådet har föreslagit att
regeringen initierar en översyn av bestämmelserna
inom det här området.
Vi har alltså kunnat konstatera att det finns ett be-
hov av ändrad lagreglering. Det har regeringen hittills
tyvärr inte konstaterat. Försvarsministern gav dock
ganska nyligen Totalförsvarets pliktverk i uppgift att
utreda hur man handskas med den här frågan.
Men ett steg på rätt väg har nu i alla fall tagits.
Det är anledningen till att jag inte yrkar bifall till den
reservation i dagens betänkande som tar upp den här
frågan. Så sent som i går biföll nämligen ett enigt
utskott en motion som jag har skrivit med anledning
av en proposition om behandling av personuppgifter
om de totalförsvarspliktiga. Om riksdagen beslutar
om detta den 12 maj innebär det att Pliktverket skall
kunna få uppgifter om en person som har dömts för
hets mot folkgrupp ur polisens s.k. belastningsregis-
ter.
Försvarets pliktverk har i dag rätt att ur polisens
register få uppgifter om vilka som dömts för vålds-
brott, tillgreppsbrott, brott mot vapenlagen och nar-
kotikabrott. Men man har alltså inte rätt att få uppgif-
ter om dem som dömts för hets mot folkgrupp. Ut-
skottet biföll enhälligt att så skall vara fallet numera.
Det handlar alltså om att det ankommer på regeringen
att införa en sådan regel i aktuell förordning om be-
lastningsregister.
Trots att det betänkande vi diskuterar inte tar nå-
got steg framåt just i frågan om rasism och främlings-
fientlighet inom Försvarsmakten har det alltså hänt
något som skickar ut en viktig signal i samhället, som
jag ser det.
Slutligen, fru talman, vill jag rikta mig direkt till
mina meddebattörer i försvarsutskottet och ställa två
frågor som jag hoppas att jag kan få svar på:
1. Vad anser du är den viktigaste faktorn för en stark
folkförankring?
2. Anser du att pliktsystemet som det ser ut i dag är
rättvist? Om inte, vad är de viktigaste sakerna som
man måste ändra på?