Fru talman! Ja, det finns en bred enighet om Plik-
tutredningens fundament, dvs. plikten. Men det är
mycket som det har funnits en ganska bred enighet om
när det gäller försvarsfrågor och som har blåst omkull
ganska rejält under den senaste tiden. Sedan har det
lappats, lagats, pusslats, sytts och gjorts mycket saker
för att få ihop resonemang och hur verkligheten ser ut.
Det är inte alltid det går ihop.
Förhoppningsvis kommer vi under nästa år att ta
ett mer samlat grepp på Försvarsmakten och hur vi
vill att den och totalförsvaret skall utvecklas. Då me-
nar jag att det vore bra om vi hade ett underlag som
belyser hur ett avskaffande av pliktsystemet skulle
kunna se ut. Återigen vill jag betona att det inte är
någon yrkesarmé som Miljöpartiet pratar om, utan det
handlar om en utbildning som bygger på frivillighet
och meriter. Den skall också ses som ett annorlunda
koncept för hur försvaret skall utformas.
Karin Wegestål nämnde meriter som en del av det
som Pliktutredningen skall titta på. Det känns relevant
att diskutera detta. Det är nämligen något som vi har
pratat om många gånger. Gång på gång har vi slagit
fast att man skall få en bra meritvärdering när man
gör sin utbildning. Detta skulle fungera som en morot
och göra att det hela känns mer relevant. Det händer
inte så väldigt mycket, men det har bedrivits en del
försöksverksamhet.
Jag menar att detta är en av de delar som ger en
viktig folklig förankring - man känner att utbildning-
en både är meriterande och känns relevant. Återigen
vill jag ställa en fråga till Karin Wegestål, inte minst
mot bakgrund av att den socialdemokratiska kongres-
sen slog fast hösten 1997 att värnplikten skall åter-
upprättas: Är det enligt socialdemokratin det viktigas-
te för folkförankringen hur många som utbildas, eller
är det något annat? Och i så fall vad?