Fru talman! Egentligen känns det inte riktigt bra
att bli polemisk när vi har en sådan här allvarlig fråga
att diskutera. Jag kunde kanske ha valt ett annat till-
fälle för det, men jag vill ändå inte låta Göran Lenn-
markers påstående stå oemotsagt. Han påstår att Mo-
deraterna bättre skulle uttolka regeringens syften med
den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och
vad som gäller i mandatfrågan om svensk väpnad
styrka skall tjänstgöra internationellt.
I morgon kommer vi att få en information om
detta från utrikesministern själv. Det har sagts vid
upprepade tillfällen att för svenskt vidkommande
gäller att det skall vara ett FN-mandat i botten. Man
anser också, tillsammans med övriga militärt allians-
fria länder i EU-kretsen, att detta är rimligt. Utrikes-
ministern sade i den utrikespolitiska debatten som vi
hade för två veckor sedan här i kammaren: "Det är
också nödvändigt att insatserna grundas på FN-
mandat eller beslut inom Organisationen för säkerhet
och samarbete i Europa, OSSE, och att alliansfria
länder som Sverige kan delta på lika villkor som
andra."
I Ekots lördagsintervju fick utrikesministern upp-
repade gånger frågan om ett FN-mandat i botten och
om svensk militär alliansfrihet. Ingen som lyssnade
på den intervjun kan väl ännu tveka om vad den
svenska regeringens position är. Det finns en skillnad
mellan den positionen och moderaternas. Moderater-
na anser att det skulle vara fullt rimligt att gå vidare
utan ett FN-mandat om man inte kommer fram den
vägen. Men jag tycker inte att det är rimligt att mode-
raterna därmed pådyvlar regeringen sin uppfattning.
Det är fel, det är osant och det är osnyggt.