Herr talman! I sin sista mening är Oscar Sjöstedt inne på kärnfrågan, för detta kommer slutligen att avgöras i nästa val. Om svenska folket vill ha höjda skatter på allt som rör sig, höjda skatter på sparande och så vidare kan man lugnt fortsätta att rösta på de rödgröna. Jag kommer att jobba ganska hårt för att det inte kommer att bli så för att vi långsiktigt ska komma in på en bättre väg.
Det Oscar Sjöstedt argumenterar emot är egentligen att vi har regler över huvud taget för hur vi jobbar här. Vi har testat att inte ha några regler. Vi hade knappt några regler för hur vi tar fram en budget. Det fattades budgetbeslut i tid och otid, de verkade i motsatt riktning och så vidare. Det blev dåligt. Vi drog lärdomar av det och satte ett väldigt tajt regelverk på plats för hur vi fattar beslut om budgeten. När det väl ska avgöras och förslag ska ställas mot varandra är det alla utgifter och alla intäkter i ett klubbslag.
Det hindrar inte oppositionen från det vi till exempel gör: att sätta hård press på regeringen att inte trotsa riksdagsmajoritetens vilja i ett antal frågor. Det var faktiskt två ministrar som rök i våras. Det var dessutom ett antal skattehöjningar som försvann. Vi har gjort regeringens budget bättre genom att vara mycket tydliga på ett antal punkter om vad som inte tolereras.
Men för att få som man vill på alla punkter finns det bara ett sätt, och det är att efter ett val, som vi nu ska ha ganska snart, rösta fram en bättre regering som tar ansvar för helheten. Annars kommer det så fort det är en socialdemokrat som sitter som statsminister med sina regeringskompisar att finnas en mängd punkter som både Oscar Sjöstedt och jag kommer att vilja stoppa. Men för att komma till rätta med det måste svenska folket rösta fram en alliansregering.
(Applåder)