Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Kristdemokraternas reservationer nr 5 och nr 10 så att ledamoten Fredrik Olovsson och andra får chansen att rösta på det kristdemokratiska alternativet.
Fredrik Olovsson nämnde i sitt anförande att regeringen skärper jobbpolitiken. Detta kan läsas på två sätt: att man skärper den till det bättre eller att man stramar åt, försämrar och skärper på olika sätt. Det är inte så lätt att veta, tycker jag.
Jag har egentligen en fråga. Regeringen - Socialdemokraterna och Miljöpartiet - anser sig ha ett reformutrymme på över 40 miljarder. Ändå tar man inte bort den särskilda löneskatt för äldre som arbetar som man införde vid sitt tillträde.
Det finns tillfällen när man behöver höja skatter som är olämpliga att höja. Man kanske måste göra det i direkt polemik mot alla expertmyndigheter som säger att detta är en högst olämplig skatt att höja därför att den försämrar sysselsättningen för en grupp som går i ålderspension i stället för att finnas kvar och bidra med sin erfarenhet och kompetens på arbetsmarknaden. Det kan man behöva göra; detta kan man ha olika uppfattningar om.
Men när man har ett reformutrymme på över 40 miljarder och det kostar i storleksordningen 1 ½ att ta bort denna skatt väljer man att inte göra det. Om man inte gör det och samtidigt säger att man skärper jobbpolitiken klingar det väldigt märkligt i mina öron. Jag är tacksam om Fredrik Olovsson kan förklara för mig hur detta hänger ihop.