Herr talman! Om nu någon har missat det diskuterar och debatterar vi ramarna i statens budget, inkomsterna och inriktningen för den ekonomiska politiken för 2018. Utifrån vad jag har lyssnat på hittills i debatten råder det inget tvivel om att det finns mycket olika uppfattningar om vilken väg som leder Sverige bäst framåt.
Det riksdagen i dag, i eftermiddag, ska ta ställning till är regeringens budgetförslag och de motförslag som de fem oppositionspartierna har lagt fram. Alternativen är tydliga. Mot regeringens investeringar i samhällsbygget står de borgerliga partiernas och Sverigedemokraternas skattesänkningar och nedskärningar.
Mycket har sagts om de andra partiernas alternativ. De har berättat en hel del, fast kanske inte riktigt allt. Jag tänkte därför börja med det.
I Moderaternas budgetförslag summerar nedskärningarna till 35 miljarder kronor. Det är en bred palett av neddragningar på allt från bostadsbyggande till hälso- och sjukvård och social omsorg. I en tid när bostadsbristen är stor och blivande föräldrar oroar sig inför förlossningen är det förstås en ohållbar inriktning på politiken.
I Almedalen stod Liberalernas partiledare och sa att den stora uppgiften för Sverige under överskådlig tid är att bekämpa klyftorna. Det är en problembild som jag gärna delar. Men i budgetmotionen föreslås stora skattesänkningar där nästan allt tillfaller de absolut mest högavlönade. Den största delen går till högavlönade män. Med en sådan ekonomisk politik kan Liberalerna inte lösa den uppgift som under överskådlig tid är den viktigaste, enligt egen utsago. Det blir i stället ökade klyftor och mindre jämställt.
Centerpartiet talar gärna varmt om satsningar på välfärden, men partiet skär i själva verket ned 12 miljarder på kommuner och landsting som producerar och levererar välfärden. Det kan omöjligt bli fler skolor, fler äldreboenden eller fler anställda med bättre villkor.
Sverigedemokraterna går ännu längre med 13 miljarder i nedskärningar till kommuner och landsting. Det blir mindre trygghet för barn och gamla. I stället vill de lägga resurser på en rejäl skattesänkning för dem som tjänar bäst.
Oppositionspartierna må ha många olika idéer om vilka skatter som ska sänkas och på vilka områden man ska skära ned, men den gemensamma nämnaren är att minustecknen dansar över bladen.
Herr talman! Minustecken är vad de borgerliga brukar lämna efter sig när det handlar om statsfinanser. Så var det också 2014. Vid tre tillfällen i modern tid har borgerliga regeringar styrt Sverige. Alla gånger har de lämnat efter sig stora hål i våra offentliga finanser. År 2014 var det drygt 60 miljarder kronor.
I tre år har nu Magdalena Andersson i stället amorterat på statsskulden och satt ansvarsfulla investeringar i samhällsbygget före skattesänkningar. Resultatet av det arbetet talar faktiskt sitt tydliga språk. I dag har 200 000 fler ett jobb att gå till, och nästa år beräknas överskottet i statens finanser landa på 80 miljarder kronor. Vi befinner oss verkligen i ett nytt ekonomiskt läge. Den stora frågan är nu inte hur vi ska få ordning på statsfinanserna - de är i god ordning - utan den stora frågan är hur vi ska fortsätta att investera i samhällsbygget, eller om vi inte ska göra det och i stället sänka skatter.
I regeringens budget framgår tydligt hur vi vill göra. Vi vill fortsätta samhällsbygget under ansvarsfulla former, som vi alltid tillägger - vi tråkiga för statsfinanserna ansvarstagande socialdemokrater. Hälften av överskottet, 40 miljarder, föreslår vi ska gå till att amortera på statsskulden, som i och med det når sin lägsta kvot sedan 1977. Därmed står Sverige stabilt och väl rustat för sämre tider och eventuellt nya internationella kriser, med rejäla resurser att använda för att värna svenska jobb och svensk välfärd. Den andra hälften vill vi använda till reformer som säkrar välfärden och som strukturellt stärker den svenska modellen.
För det första ska jobbpolitiken skärpas ytterligare. Alla som kan jobba ska jobba. Det är grunden för den svenska modellen. Och det är på den grunden vi bygger ett generellt välfärdssamhälle.
När det nu både finns brist på arbetskraft inom flera sektorer och samtidigt finns många arbetslösa som saknar rätt kompetens eller utbildning för att ta de lediga jobben och de jobb som nu växer fram måste matchningen förbättras. Det görs genom att tillföra utbildningsmöjligheter och ställa krav på att delta i utbildningen. Kunskapslyftet förstärks med ytterligare platser, och utbildningsplikt införs i etableringen.
För att skapa fler vägar till jobb för dem som står längst bort från arbetsmarknaden föreslår regeringen även förenklade regelverk genom att slå ihop fem subventionerade anställningsformer till en. Det är en efterlängtad förändring för många företagare och arbetsgivare, liksom det är efterlängtat att vi nu utökar växa-stödet till småföretag som vill anställa.
För det andra ska Sverige ha en jämlik kunskapsskola. Att skapa likvärdiga förutsättningar för alla människor är en av politikens viktigaste uppgifter. Den första platsen där det blir riktigt tydligt att människor har olika startpunkter är skolan. I budgeten tar vi nya steg för att lyfta kunskapsresultaten för alla i skolan. Utöver de 11 miljarder som redan har investerats i en mer jämlik kunskapsskola vill vi stärka skolan ytterligare nästa år med hjälp av nya resurser som dessutom viktas med hänsyn till elevernas förutsättningar. Då stärks likvärdigheten i skolan, och då ökar möjligheten för alla barn att utveckla sina kunskaper och färdigheter oavsett bakgrund eller föräldrarnas utbildningsnivå.
För det tredje ska välfärden stärkas. Då kommer vården främst. För att förbättra personalsituationen i vården och utveckla verksamheterna ökar vi resurserna från staten till sjukvården med över 5 miljarder kronor. Det är den största sjukvårdssatsningen på mycket lång tid i Sverige. Det innebär mer resurser till förlossningsvård, till personal, till psykiatri och till insatser för att människor ska få sin vård snabbare.
För det fjärde - och inte minst viktigt - ska Sverige hålla samman och alla få del av den ekonomiska utvecklingen. Vi vet vad som händer i länder där klyftorna tillåts att öka.
Landets barnfamiljer får för första gången sedan 2006 förstärkt ekonomi genom höjningen av barnbidraget, nu med 200 kronor i månaden. Med regeringens förslag förbättras också den ekonomiska situationen för människor som har blivit sjuka och behöver rehabilitering för att komma tillbaka i arbete. Regeringen tar stora kliv mot att avskaffa den orättvisa skatteklyftan mellan pensionärer och löntagare, som den borgerliga regeringen införde. Regeringens förslag innebär att 75 procent av landets pensionärer får sänkt skatt nästa år. Dessutom höjs bostadstillägget. Det är viktiga förbättringar av pensionärernas ekonomiska situation som vi ska rösta igenom nu i eftermiddag. De som har varit med och byggt Sverige, det Sverige som vi är så stolta över i dag, förtjänar både respekt och en bättre ekonomisk situation.
Den politik som genomförs i budgeten bidrar till en mer jämlik och rättvis fördelning. De lägre inkomstgrupperna vinner mest. Det är något som vi också vet stärker ekonomin och får den att växa snabbare.
För det femte ska Sverige vara tryggt. När människor ges bra förutsättningar att göra rätt för sig och försörja sig på en egen lön blir det dramatiskt mycket svårare för kriminella gäng och annan organiserad brottslighet att hitta sina rekryter. Men när brottsligheten väl uppstår ska den förstås angripas hårt. Det verkar finnas en bred majoritet för den uppfattningen i kammaren. Fler brott ska förhindras och klaras upp. Anmälningar om grova brott ska inte få läggas på hög. Kriminella gäng får under inga omständigheter härja ostraffat. Olagliga vapen och narkotika ska inte kunna föras in i Sverige. Vi kommer aldrig att acceptera handlingar som hotar vårt demokratiska samhälle och som göder otrygghet. Regeringens föreslagna satsningar på polisen, säkerhetspolisen och tullen är fundamentala för att säkra och utveckla samhällsbygget.
Herr talman! Fler jobb, en jämlik skola, en starkare välfärd, minskade klyftor och ett tryggare Sverige som håller ihop - så ska det nya ekonomiska läget användas.
Sveriges ekonomi ska vi rusta för sämre tider genom amorteringar på statsskulden samtidigt som vi investerar i det hållbara samhällsbygget, inte genom skattesänkningar som gynnar de få kombinerade med neddragningar som drabbar de många.
Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag.
(Applåder)