Herr talman! I detta betänkande behandlas ett an-
tal motionsyrkanden om sociala avgifter väckta under
den allmänna motionstiden år 1997. Utskottet föreslår
ett tillkännagivande. Regeringen bör låta göra en
kartläggning av systemet med vinstandelsstiftelser för
att utröna vilken betydelse dessa har för de anställdas
inflytande i företagen. Kartläggningen bör avse före-
komsten av dessa vinstandelsstiftelser, sammansätt-
ningen av deras styrelser samt ekonomin i stiftelserna.
Herr talman! Jag yrkar bifall till hemställan i be-
tänkandet och avslag på motionsyrkandena.
Sociala avgifter betalas enligt lagen om sociala
avgifter i form av arbetsgivaravgift och egenavgift.
De senaste åren har socialavgifterna förändrats vid
flera tillfällen. Den allmänna sjukförsäkringsavgiften
ändrades t.ex. till en allmän pensionsavgift fr.o.m. i
år. Det kan bli aktuellt att se över det samlade uttaget
av allmänna egenavgifter i samband med att arbetet
med det reformerade ålderspensionssystemet blir
klart.
Utskottet har avstyrkt de motioner som berör ege-
navgifter med hänvisning till att det pågår beredning
angående detta område inom både Regeringskansliet
och genomförandegruppen. Resultatet av beredningen
bör avvaktas.
Jag vill gärna kommentera några av motionsför-
slagen litet närmare. Utskottet har i tidigare samman-
hang behandlat frågor liknande den om kravet på
uttag av allmänna egenavgifter över 7 ½ basbelopp
och den om avdragsrätt för allmänna egenavgifter. Då
anförde utskottet att skattelättnaderna är lägre för
låginkomsttagarna än för höginkomsttagarna vid en
marginalskatt på 55 %. Det beror på reglernas ut-
formning och på att låginkomsttagarnas marginalskatt
är lägre än höginkomsttagarnas. Vid denna behand-
ling ansåg utskottet dessa effekter vara ofördelaktiga,
och man skulle avvakta genomförandegruppens arbete
när det gäller det samlade uttaget av allmänna ege-
navgifter.
Herr talman! Utskottet har behandlat motioner om
nedsättning av socialavgifter, eller det man kallar
snedvridning av konkurrensen. Enligt motionärerna
kan nedsättning av socialavgifterna få den effekten,
bl.a. inom detaljhandeln, beroende på hur verksamhe-
ten är organiserad. Socialförsäkringsutskottet anser att
en sådan effekt av reglerna inte är tillfredsställande.
För att närmare klargöra om och på vilket sätt de
aktuella reglerna har negativa effekter ur konkurrens-
synpunkt finns det, enligt utskottet, skäl att noga ana-
lysera och utvärdera reglerna och deras effekter. Ut-
skottet kommer därför att föreslå Riksdagens reviso-
rer att göra en sådan utvärdering inom ramen för
granskningsverksamheten.
Det har framförts krav på särskilda regler för före-
tag med säsongsanställda, som man anser skall ha
möjlighet att fullt ut utnyttja den utökade nedsättning
av arbetsgivaravgiften som infördes våren 1997. Jag
vill läsa ur skatteministerns brev till Stiftelsen skär-
gårdsbåtar: Konstruktionen med ett högsta avdrag per
månad innebär visserligen att bl.a. företag med sä-
songsverksamhet inte kan utnyttja avdraget under hela
året. Det vore dock inte neutralt från konkurrenssyn-
punkt om företag som bedriver verksamhet endast
under vissa månader fick tillgodoräkna sig ett lika
stort avdrag som företag med verksamhet under hela
året. En regel som innebär att företag med säsongs-
verksamhet medges högre avdrag per månad skulle
också missgynna företag som har verksamhet under
hela året men med varierande löneunderlag.
Skatteministern avslutar brevet med att säga att
det för närvarande inte är aktuellt att införa särskilda
regler för avgiftsavdrag i företag med säsongsverk-
samhet.
Två motionärer behandlar problematiken med sä-
songsanställd utländsk arbetskraft inom trädgårdsnä-
ringen. Frågan har varit under utredning och är före-
mål för beredning inom Regeringskansliet. Utskottet
anser att resultatet av det pågående beredningsarbetet
bör avvaktas.
Herr talman! Jag skall säga något om motionerna
om socialavgifter och hushållstjänster. Motionärerna
vill införa en avgiftsbefrielse vad gäller arbetsgivar-
avgift på hushållstjänster och hushållsnära tjänster.
Motivet är att stimulera den privata tjänstesektorn och
göra svarta tjänster vita.
LO-ekonomen Dan Andersson utredde denna frå-
ga för regeringens räkning, och utredningen finns nu
med i regeringens arbete och diskussion. Utredning-
ens betänkande föreslog sänkta arbetsgivaravgifter för
anställda inom tjänstesektorn.
I dag förs diskussioner inom EU om att ge länder
möjlighet att använda momsen som verktyg för att
stimulera tjänstesektorn. I Sverige är man mycket
positivt inställd till detta och önskar få den handlings-
friheten. Momsen är ett enklare redskap att använda,
och redan i dag har vi lägre moms på t.ex. livsmedel
och kultur. Med en momssänkning får man dessutom
direkta effekter på priset. För att Sverige skall kunna
tillämpa lägre moms på tjänster krävs att kommissio-
nen lägger fram ett direktivförslag som antas av alla
länder. Vidare diskussion i detta ämne har jag över-
lämnat till min kollega Inger Segelström.
Så vill jag kommentera förslaget om vinstandel-
smedel och utskottets tillkännagivande.
Fr.o.m. den 1 januari tas en särskild löneskatt ut
på bidrag som en arbetsgivare lämnat till en vinstan-
delsstiftelse. En av grundtankarna bakom skattere-
formen var att alla typer av förvärvsinkomster skulle
behandlas lika. När inkomsterna grundar rätt till so-
cialförsäkringsförmåner tar man ut en socialavgift.
För inkomster som inte grundar rätt till sådana förmå-
ner begränsas uttaget till den särskilda löneskatten.
Det fanns enligt propositionen stora likheter mel-
lan överföring till vinstandelsstiftelser och avsättning-
ar till pensioner, för vilka det tas ut särskild löneskatt.
Det var också svårt att veta hur mycket av de utbetal-
da medlen från vinstandelsstiftelserna som har sin
grund i den anställdes eget arbete respektive i värdes-
tegringen på andelen. Därför föreslogs att särskild
löneskatt skulle tas ut på bidrag som en arbetsgivare
lämnat till en vinstandelsstiftelse. Detta blev också
riksdagens beslut.
För en utbetalning från en vinstandelsstiftelse kan
en arbetsgivare, sedan den 1 januari 1993, bli befriad
från att betala sociala avgifter. Detta gäller om de
bidrag som arbetsgivaren lämnat skall vara bundna
under minst tre kalenderår, ges till en betydande del
av de anställda och lämnas till dem på likartade vill-
kor. Om dessa villkor inte är uppfyllda eller om er-
sättning lämnas till bl.a. delägare eller företagsledare i
fåmansbolag, gäller i princip inte sådan avgiftsfrihet.
Avsikten med vinstandelssystemet är att göra de
anställda delaktiga i företagets resultat, öka produk-
tiviteten, sprida det individuella ägandet i företaget
och öka känslan av samhörighet med företaget. Ut-
skottet delar uppfattningen i motion Sf254, att det är
väsentligt att de anställda får större engagemang och
större inflytande i det företag där de är anställda.
För att kunna bedöma vinstandelsstiftelsernas be-
tydelse för de anställdas inflytande i företaget anser
utskottet att regeringen bör låta göra en kartläggning
av förekomsten av vinstandelsstiftelser, av deras sty-
relsers sammansättning samt av deras ekonomi. Re-
geringen bör därför återkomma till riksdagen med en
redovisning av kartläggningen. Utskottet föreslår att
riksdagen med anledning av motion Sf254 yrkande 3
som sin mening ger regeringen detta till känna.
Utskottet finner inte skäl att nu föreslå någon
ändring av avgiftsuttaget vid vinstandelsstiftelsernas
utbetalning till fåmansföretag.
Frågan om ansvaret för erläggande av socialavgif-
ter på personaloptioner behandlas i departementspro-
memorian Beskattning av personaloptioner. Prome-
morian är för närvarande föremål för beredning inom
Regeringskansliet, och en proposition är att vänta
våren 1998.
Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till utskot-
tets hemställan i betänkandet och avslag på motioner-
na förutom Sf254 yrkande 3.