Herr ålderspresident! Tack, Mikael Dahlqvist, för ärligt svar! Låt oss återkomma till det här med nationella regelverk när det gäller hjälpmedelsförskrivning. Min utgångspunkt är att den lokala friheten i regionala parlament är väldigt viktig för att de utefter lokala förutsättningar ska kunna tillgodose, så att säga, sin del av befolkningen och de behövande med den vård, den omsorg, de hjälpmedel med mera som finns inom deras jurisdiktion, så att säga.
Den andra delen gör mig mer bekymrad. Jag vill bara påpeka det igen. Vad som sker nu är att man drar in möjligheten till det system som vuxit fram, som heter fritt val av hjälpmedel och som är grundläggande viktigt. Anders W Jonsson var inne på detta med assistansen och möjligheten att välja. Det är också väldigt viktigt att man kan välja de personliga hjälpmedlen.
Vi har ju levt i ett system där landstingsgrått har varit ett paradigm, den väg som har funnits att gå. Det som har funnits på landstingens hyllor är det enda som har fått lov att väljas.
Några få har valt systemet med ett friare val. Det har betytt att de i sin vardag kan ta del av de hjälpmedel som de tycker passar dem, med stöd av hjälpmedelsförskrivare. Jag vill bara trycka på hur viktigt det är att det här stödet får fortsätta att finnas, att det inte dras in och att Socialstyrelsen tillåts att fortsätta med sitt arbete med stöd till landsting och regioner som vill stödja sina brukare med detta.