Fru talman! Jag tänkte först tala om att jag verkligen uppskattar att ni gör denna regelöversyn så att man kan bygga ändamålsenlig infrastruktur på ett snabbare och smidigare sätt.
Men jag tänkte svara på frågan om varifrån uppgifterna kommer när det gäller skillnaden i pris mellan två-plus-ett-väg med mittvajer och motorväg. Den uppgiften kommer från Vägverket. Den redovisades till oss i trafikutskottet under den förra mandatperioden. Det handlar om en genomsnittlig motorväg i förhållande till en genomsnittlig två-plus-ett-väg med mittvajer. Kostnaden för en två-plus-ett-väg är alltså en tjugondel av kostnaden för en motorväg. Det som också är intressant är att två-plus-ett-vägar byggs på en tiondel av tiden.
Om vår ambition är att försöka förhindra dödsfall i hela Sveriges vägnät borde vi konsekvent omdirigera pengar som i dag är avsedda för fyrfältsvägar så att alla två-plus-ett-vägar som kan byggas också byggs. Vägverket har en lista, och de pengar som man har i dag räcker inte till för detta. Det handlar om huruvida man sätter nollvisionen, trafiksäkerhetsmålet, högre än andra mål. I så fall är det den prioriteringen som man ska göra. För oss i Miljöpartiet känns det rätt självklart att vårt ansvar är att förhindra dödsfall i trafiken.
Jag tänkte ställa en fråga om väginvesteringar. Lönsamhetsberäkningen av dem är byggd på värderingen 1:50 kronor per kilo koldioxid. Vi hade, som Ulla Löfgren kanske minns, Statens institut för kommunikationsanalys, Sika, hos oss. De berättade att deras lönsamhetsberäkningar och de värden som sedan också trafikverken använder är från 1995. Då undrar jag om Ulla Löfgren tycker att det är en rimlig beräkning av de skador som klimatförändringarna ger upphov till, alltså 1:50 kronor per kilo koldioxid.