Fru talman! Nu är det så här, Peter, att den nya regeringen har fyra år på sig att genomföra förhoppningsvis allt som vi lovat inför valet som vi vann i höstas, då den gamla regeringen hamnade i opposition. Allt kan inte genomföras på en gång. Jag beklagar naturligtvis att vi inte redan nu orkat med att göra de nödvändiga satsningarna i statsbudgeten på vägar och järnvägar.
När det gäller detta med samhällsekonomiska analyser är jag en av dem som starkt brukar understryka att det måste vara så att vi lutar oss mot de samhällsekonomiska analyserna när vi gör de prioriteringar som vi måste göra för att prioritera på rätt sätt och ta dem i rätt ordning. Annars skulle naturligtvis storstadsområdena och de flesta ledamöter här i kammaren alltid vara vinnare. Det måste vara väl genomarbetade samhällsekonomiska analyser som ligger till grund för investeringarna. Därför är jag lite förvånad över att Socialdemokraterna - Peter ska nu inte ställas till svars för deras räkning - i sin reservation ifrågasätter hur klokt det är att använda samhällsekonomiska analyser.
Peter läste högt att större delen av investeringarna ska ske inom vägsektorn och att det är angeläget med ökade satsningar på underhåll av befintliga sträckor för att inte riskera gjorda investeringar. Men det står inte att det ska ske på bekostnad av något annat. Man kan naturligtvis läsa det på många olika sätt, till och med som fan läser Bibeln. Jag vet inte hur många fler gånger jag ska behöva säga att jag för min del är alldeles övertygad om att det inte betyder att det blir en mindre satsning på järnvägar. Det behöver satsas mer både på vägar och på järnvägar i det här landet, på drift och underhåll men också på investeringar för att bygga bort flaskhalsar som i dag är dödsfällor på vägarna.