Fru talman! Jag observerar att Christian Holm inte kan försvara och förklara varför det är så att vi i Sveriges riksdag ska diktera och bestämma över om vatten ska vara privat eller offentligt i utvecklingsländerna.
I mitt huvudanförande kritiserade jag på flera punkter till exempel den nigerianska ledningen. Men vad vi ska komma ihåg är att vi gång på gång har kunnat se hur militärdiktaturer, i Nigeria och också i andra länder, har kunnat stanna kvar vid makten just därför att de fått stöd av multinationella företag. Nigeria är ett lysande exempel. Vi har sett en symbios, en ohelig allians, när multinationella företag och olika auktoritära regimer tillsammans verkat för att med våld, övergrepp och mord hålla nere befolkningens krav på rent vatten, möjlighet att få del av intäkterna för sina egna naturtillgångar och möjlighet att leva ett liv där de kan slippa undan miljöförstöring.
Jag skulle ändå vilja ställa en annan fråga till Christian Holm och relatera till miljöproblemen i utvecklingsländerna - kanske också just i Nigeria. Trots allt är det så: Ska vi komma vidare i den här utvecklingen och lösa många av klimat- och miljöproblemen i utvecklingsländerna är förutsättningen att det är många utvecklingsländer som själva har möjlighet att utforma en lagstiftning som de också kan efterleva och att de har lagar, regler och institutioner som gör att de kan skapa regelverk som skyddar naturtillgångar och miljö. I Nigerias fall är det alldeles uppenbart att det saknas lagstiftning och institutioner som kan upprätthålla en väl fungerande miljölagstiftning. I Sverige hade vi aldrig, med våra institutioner och vår lagstiftning, accepterat att multinationella företag beter sig som oljejättarna gör i Nigerdeltat.
Men här är ju problemet. Just nu pågår förhandlingar mellan EU och bland annat Nigeria tillsammans med de övriga afrikanska staterna om det så kallade EPA-avtalet, där Christian Holms regering aktivt driver på att man ska införa gemensamma regler om investeringar och offentlig upphandling som kraftigt skulle begränsa möjligheterna för till exempel Nigeria att stifta miljölagar och skapa institutioner som sätter press och effektivt kan utkräva ansvar från de multinationella företagen. Varför begränsar Christian Holms regering utvecklingsländernas möjligheter att stifta radikala och restriktiva miljölagar?