Fru talman! Precis som Agneta Luttropp ser också jag att ett värdigt liv och även välbefinnande - delar som vi antog i samband med att vi behandlade den proposition som lades fram för två år sedan och där besluten trädde i kraft för ett år sedan - är grundläggande och någonting som är oerhört viktigt.
Som ett led i detta gjordes stimulansinsatser för att utveckla de sju områdena. Därutöver finns Omvårdnadslyftet. I de 210 kommuner som nu sökt bidrag försöker man stärka såväl den grundläggande utbildningen och kompetensen för undersköterskor och vårdbiträden som den kompetens som behövs för de specialiserade uppgifterna.
Jag är övertygad om att den här satsningen på att uppvärdera personalen är ett av de moment som är nödvändiga för att kunna rekrytera nya medarbetare. Den är också en nödvändig del för att landets pensionärer ska känna trygghet i den vård de får i hemtjänsten eller i särskilt boende.
Omvårdnadsprogrammet råkar jag ha följt som kommun- och landstingspolitiker. När vi hade vår hearing ställde jag därför särskilda frågor till Kommunals ordförande Annelie Nordström på den här punkten.
Det blev ett tapp när ansvaret gick över från landstingen till kommunerna. Man hann inte följa upp det intresse som fanns när landstingen hade ett ansvar i samband med omvårdnadsprogrammet. Det där har vi inte återtagit.
Jag tycker att det är oerhört viktigt att använda de erfarenheter som Kommunals företrädare lyft fram för att öka intresset och också för att få tillbaka intresset för omvårdnadsprogrammet. Detta är en viktig del. Samtidigt tror jag att medarbetarna i äldreomsorgen dels kommer att vara unga killar och tjejer som vill gå in i ett arbete i äldreomsorgen, dels människor som byter yrkesbana för att därigenom också mitt i livet välja och se värdet av att jobba i äldreomsorgen.