Fru talman! Det avslutande replikskiftet nyss visar
väldigt tydligt något som också jag tycker att det är
väldigt viktigt att göra kammaren uppmärksam på.
Det är nämligen så att utskottet avstyrker motioner
och avstår från att göra tillkännagivanden på väldigt
många punkter där regeringen i sin skrivelse, i propo-
sitioner och på andra sätt har meddelat att man bedri-
ver ett intensivt och aktivt målmedvetet arbete. Om
sedan somliga partier vill uttrycka sin misstänksam-
het genom att göra ett tillkännagivande uttrycker vi
andra förväntningar genom vårt sätt att hantera frågan
i utskottets betänkande.
Riksdagen välkomnar regeringens skrivelse, som
flera talare sagt här i dag. Den nationella handlings-
planen för de mänskliga rättigheterna är ett gediget
arbete, och resultatet av många människors engage-
mang ligger bakom denna skrivelse. Det gäller då
kartläggning, analyser och intervjuer - ja, allt det som
referensgruppen aktivt har tagit del i.
Kring syftet med handlingsplanen finns det en
politisk uppställning. Det handlar nämligen om att
säkerställa respekten för mänskliga rättigheter, om att
öka kunskapen och medvetenheten och om en bättre
samordning av arbetet med att främja de mänskliga
rättigheterna. Faktum är att i ingen av de fyra motio-
ner som väckts med anledning av skrivelsen ifråga-
sätts syftet, målet eller regeringens metodik i hand-
lingsplanen.
Som någon talare tidigare har sagt finns det olika
markeringar i motionerna. Partierna lägger tyngd-
punkten lite olika och återkommer i flera fall till
kända partikrav, som vi hört tidigare i dag och som
debatterats många gånger här i kammaren.
Det är naturligtvis så, som regeringen skriver, att
en handlingsplan i sig inte kan förbättra respekten för
mänskliga rättigheter. Nej, för det krävs det olika
verktyg och olika insatser. Det gäller allt, från förbätt-
rad lagstiftning i vissa fall till utbildning och en atti-
tydförändring. Arbetsområdena är väldigt många:
barnens rätt, de funktionshindrades rätt samt motver-
kandet av rasism och etnisk diskriminering. Jäm-
ställdheten och myndighetsansvaret lyfts också fram.
Dessutom gäller det nationella minoriteters situation,
diskrimineringsfrågor och de homosexuella och bi-
sexuella. Jag skulle kunna stå länge här och räkna upp
de olika rubrikerna. Många är högt prioriterade i
arbetsplanens beskrivning.
Fru talman! Det här är vårt lands allra första
handlingsplan för mänskliga rättigheter. Den är ett
uttryck just för den politiska viljan till en långsiktig
strävan att säkerställa full respekt för de mänskliga
rättigheterna. Precis före påskuppehållet behandlades
här i kammaren utrikesutskottets betänkande UU18.
Där låg tyngdpunkten på Sveriges arbete med de
mänskliga rättigheterna på internationell nivå.
I dagens KU-betänkande är utgångspunkten för-
stås handlingsplanen. Den är inriktad på vad som görs
eller bör göras på nationell nivå, här hemma i Sveri-
ge. Jag vill ta tillfället i akt och säga att i detta betän-
kande finns bilagt socialförsäkringsutskottets yttrande
till såväl handlingsplanen som vissa motioner.
Jag vill tacka socialförsäkringsutskottet för ett
omfattande yttrande som hos oss har kommit att väga
väldigt tungt i vårt arbete. Man har naturligtvis uppe-
hållit sig vid sitt kompetensområde - t.ex. de ensam-
kommande barnen i asylprocessen. Det är en oerhört
omfattande beskrivning där man återger vad som är
på gång. På olika fronter är det full fart i den frågan.
Migrationsverket, Socialstyrelsen och Kommunför-
bundet, ja, alla, har nu involverats. Bevakningen från
regeringens sida är hög. Frågan måste få en bättre
lösning.
Jag vill också få sagt att regeringens skrivelse är
en mycket bra lägesrapport och faktiskt en kunskaps-
bas vad gäller Sveriges arbete med de mänskliga
rättigheterna. Det handlar alltså om relationen till
våra lagar och grundlagar och också om relationen till
de internationella åtaganden och deklarationer som vi
har anslutit oss till och som vi är bundna av.
Regeringen redovisar sin avsikt t.ex. när det gäller
att stärka kompetensen inom Regeringskansliet. Man
har ägnat sig åt en hel del självkritik och funnit en rad
problem som man vill komma till rätta med. Man har
sagt att man återkommande inför riksdagen ska redo-
visa hur arbetet med mänskliga rättigheter fortskrider,
så hela tiden kommer riksdagen att ha möjlighet att
bli uppdaterad och att delta i det här arbetet och i den
här diskussionen. Man har också sagt att man ska ge
ett antal myndigheter i uppdrag att utbilda sin perso-
nal om mänskliga rättigheter. Vidare har man åtagit
sig att ta fram ett material om mänskliga rättigheter
att användas och spridas runtom i landet till skolor,
högskolor, organisationer, föreningar och universitet.
Regeringen aviserar flera konkreta åtgärder och
anger att dessa ska vara antingen påbörjade eller
också vidtagna - dessutom ska det vara möjligt att
följa upp och utvärdera dem - inom tre år. En ny
handlingsplan kommer också att arbetas fram efter en
period. Det här är ett långsiktigt fortskridande arbete.
Fru talman! Det betänkande som vi nu debatterar
har kommit att bli en ansamling av ett hundratal mo-
tionsyrkanden från de senaste årens allmänna mo-
tionstider. Av de 24 reservationer som finns i betän-
kandet yrkar jag bifall till reservation nr 5 och avslag
på de andra 23 reservationerna. Reservation 5 gäller
punkt 14 i utskottets förslag till beslut som avser ett
tillkännagivande om en utredning för att undersöka
förutsättningarna för att slå samman samtliga eller
några av de ombudsmän som är underställda reger-
ingen. Utskottsmajoriteten i den här frågan anger som
skäl för sitt tillkännagivande, och det hörde vi relate-
ras ifrån Ingvar Svensson, att man saknade att Barn-
ombudsmannen skulle omfattas av de utredningsdi-
rektiv som Diskrimineringsutredningen har fått.
Med vår reservation vill vi markera att de olika
ombudsmännen har lite olika mandat och uppgift.
Barnombudsmannens ställning stärks och effektivise-
ras enligt regeringens förslag. Vi reservanter tycker
att det är utmärkt.
Fru talman! Dessutom säger regeringen i proposi-
tionen om en förstärkt Barnombudsman, som nu
ligger på riksdagens bord, att den har för avsikt att i
tilläggsdirektiven ge utredningen om en sammanhål-
len diskrimineringslagstiftning i uppdrag att se över
frågan om Barnombudsmannens ställning. Med det
ser jag att tillkännagivandet blott och bart blir att slå
in en öppen dörr.
Övriga punkter, reservationer och ställningstagan-
den i betänkandet är i och för sig värda uppmärksam-
het i debatten, men de är genomlysta i betänkandet
och har debatterats tidigare.
Alltså yrkar jag, fru talman, bifall till reservation
nr 5, som innebär avslag på tillkännagivandet på den
punkten, och avslag på övriga reservationer. I övrigt
yrkar jag bifall till utskottets förslag.