Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Svar på interpellation 1993/94:73 om samspelet mellan den ekonomiska politiken och

Finansminister ANNE WIBBLE (fp), 1994-01-12 (riksmöte 1993/94).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Jag skall börja med en kommentar till

Lena Klevenås. Sucken var faktiskt motiverad. Vi

har nämligen haft denna diskussion en gång

tidigare. I dag har vi ett annat ämne i

interpellationen. Jag skall gärna debattera frågor

om BNP, mått m.m. utförligt med Lena Klevenås.

Det är mycket viktiga frågor. Det är just av de skäl

som Lena Klevenås ibland åberopar som jag,

finansplanen och många andra säger att det endast

är miljöanpassad tillväxt som kan vara uthållig.

Sådana formuleringar återfinns överallt.

Det var intressant att notera, Jan Jennehag, att

bensinskatten tydligen är en mycket känslig punkt,

eftersom Jag Jennehag återkommer till den skatten

i varje inlägg. Det var också intressant att notera att

den nu aktuella målkonflikten i Vänsterpartiets

regi löstes till nackdel för miljön. Vid ett val mellan

flera mål fick miljömålet stryka på foten. Det är

intressant att veta detta inför framtiden.

Mitt sista inlägg i denna interpellationsdebatt

tänker jag i övrigt ägna åt det internationella

perspektivet, som jag tycker har varit alltför

frånvarande. I miljösammanhang är det helt

avgörande med ett internationellt perspektiv.

Stefan Attefall tog också upp det i sitt senaste

inlägg.

Till följd av EES-avtalet kan Sverige redan nu delta

i en del aktivt miljöarbete. Ännu bättre kommer

det självfallet att bli med ett medlemskap i den

europeiska unionen. Då kan vi tillsammans med

likasinnade -- det finns flera länder -- mycket aktivt

trycka på så att man i ett stort antal länder i Europa

får en övergång till en mera miljöanpassad

beskattning. Danmark och Holland är väl de länder

som har kommit längst, men flera andra länder har

samma utgångspunkt.

Inom GATT driver Sverige på särskilt för att få

miljöfrågorna hanterade på ett sådant sätt som ger

bra regelsystem för den framtida behandligen av

sambandet mellan handel och miljöeffekter. Jag vill

också nämna att inom ramen för Världsbankens

arbete för lån till u-länder o.dyl. har Sverige och en

del andra länder drivit på mycket aktivt för att se

till att miljökonsekvensanalyser görs i de

internationella sammanhangen innan beslut om

stora projekt fattas. Vi har också nått framgång i

det avseendet.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag säga att jag är

mest personligen aktiv i den europeiska

utvecklingsbanken EBRD. Där görs ett mycket

aktivt arbete för att integrera miljöaspekterna när

det gäller utförande av och lån till projekt i Öst- och

Centraleuropa. Problemen är mycket, mycket stora

på grund av tidigare kommunistiska regimer. Jag

tycker att vi i EBRD har kommit mycket långt med

en sådan integration både när det gäller att få

projekten miljömässigt klokt utformade och när

det gäller att hjälpa dessa länder att skapa vettiga

regelsystem för att kunna få till stånd en framtida

god miljöanpassad utveckling.

Debatten

Hämtad sida: 22

22 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.