Fru talman! Det är en viktig fråga som Stefan
Attefall har tagit upp i interpellationen. Jag delar
många av de åsikter som han har framfört här om
vikten av att vi hittar system i den ekonomiska
politiken som leder till en bättre miljö och framför
allt stoppar den förstöring av miljö och
naturresurser som vi har sett under mycket lång tid.
Jag anser att det är en ganska stor framgång för oss
i Centerpartiet att vi i dag har en miljöbilaga i
anslutning till finansplanen. Den kopplar
sambandet mellan miljö och ekonomi.
Jag anser också att det är en stor framgång att detta
med skatteväxling nu diskuteras på allvar. Man har
redan börjat ta små trevande steg på det området.
Det är också frågor som vi har drivit under mycket
lång tid. Det är oerhört viktigt att göra det. Vi har
beskattat arbetet mycket högt. Det var kanske
riktigt i en situation där vi hade ont om arbetskraft.
I dag är det inte riktigt lika motiverat ur den
synpunkten. Däremot är det felaktigt ur
miljösynpunkt, eftersom det favoriserar
miljöstörande energisystem och andra system som
tär på våra resurser och på vår miljö.
Utgångspunkten för Stefan Attefalls interpellation
var den artikel som finansministern skrev för en tid
sedan. Där var kravet på en fyraprocentig tillväxt
förutsättningen för att vi skulle komma till rätta
med arbetslösheten. Jag vill inte riktigt på det sättet
fixera en procentsats för tillväxten i förhållande till
hur många arbetstillfällen vi skall få. Ett mer
miljöinriktat sätt att arbeta och en skatteväxling
kan ge till resultat att vi vid en lägre tillväxtnivå
ändå får fler arbetstillfällen. Därigenom skapar vi
också bättre förutsättningar för en miljöriktig
utveckling.
Finansministern säger i svaret att vi historiskt
sammankopplar tillväxt med miljöförstöring.
Tyvärr måste man nog säga att det fortfarande är
litet grand på det sättet. Förbrukning av
naturresurser är också en form av miljöförstöring.
Vi kommer inte bort från den situationen förrän vi
har ett fungerande kretsloppssamhälle där vi
uthålligt nyttjar de resurser som vi har, där vi
brukar och inte förbrukar. Då kan vi få en tillväxt
som inte tär på miljön och inte innebär
miljöförstöring. Försurningen, utsläppen av
freoner och koldioxidutsläppen är resultat av den
utveckling vi har. Det leder till problem på
miljösidan.
Som jag sade är det mycket positivt att vi fått denna
miljöbilaga. Det är en första utveckling mot en grön
bruttonationalprodukt, en grön BNP. En sådan kan
kanske så småningom leda till att vi får
naturresursräkenskaper som skulle ge oss en
ordentlig bild av hur den nationalförmögenhet som
Stefan Attefall skriver om i sin interpellation
utvecklas, både när det gäller ekonomi och när det
gäller de naturresurser och den miljö som vi har.
En skatteväxling skulle kunna ge betydligt bättre
miljö och mer jobb. Den skulle medföra att vi
nyttjade mer av biologiskt material i vår
produktion, att vi nyttjade återanvändning i
betydligt större utsträckning och att förnyelsebara
material skulle favoriseras. Det skulle leda till att
förbrukningen av naturresurser inte skulle bli så
stor och att skadliga utsläpp skulle minska. Det
skulle också ge fler jobb, eftersom nyttjande av
mänsklig arbetskraft skulle te sig billigare än
användning av olika miljöstörande energislag.
En klok vetenskapsman sade i något sammanhang
att vi har bara en enda jord och att vi måste vara
rädda om den -- vi får aldrig någon ny. Han sade
också att de naturresurser som vi har på vår jord i
form av metaller, olja, åkerjord osv. har vi en gång
fått, och vi får aldrig några nya. Därför måste vi
vara rädda om dem och se till att vi brukar dem på
ett så rationellt och riktigt sätt att vi inte förstör
dem för oss och för våra efterkommande.
Jag skulle precis som Stefan Attefall till
finansministern vilja ställa frågan om det ändå inte
är möjligt att få inte bara en litet snabbare
utveckling av naturresursräkenskaper och en grön
BNP utan också en övergång till att bättre beskatta
förbrukning av naturresurser och miljöstörande
verksamhet och minska skatten på arbete.