Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Svar på interpellation 1993/94:79 om EU- domstolen och offentlighetsprincipen

BIRGITTA HAMBRAEUS (c), 1994-02-18 (riksmöte 1993/94).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! Jag tycker att det är värdefullt att vi

vid det här tillfället har fått rapporter, som säkert

kommer att kunna analyseras och diskuteras länge,

om hur de här mycket svåra sakerna tolkas. Jag tror

att statsrådet håller med mig om att de frågor som

aktualiseras när vi nu går in i ett nytt rättsystem inte

är helt lätta.

Undantagen ändrar Romfördraget, sade statsrådet.

Det är alltså avtalstolkning, tolkning av parternas

avsikter, som man ägnar sig åt i domstolen. Men om

det nu visar sig att man här har skrivit in någonting

som strider mot konkurrenslagen och ett företag

åberopar konkurrenslagen när det t.ex. hindras att

utföra någonting i Sverige -- kommer man då att

tolka parternas avsikter här eller kommer man att

döma efter konkurrenslagen? -- Det tycker jag

fortfarande är oklart.

Jag tycker att offentlighetsprincipens framtid är

oklar i sig, men ännu mer oklart är vilka lagar som

kommer att gälla i Sverige om vi blir medlemmar.

Vi skall alltså rätta oss efter de beslut som fattas i

EU -- unionen skall ta över svenska lagar -- och det

är där den stora oklarheten uppstår.

Det skall bli mycket spännande att se Daniel

Tarschys öppenhetsutredning. Jag vill gärna också

instämma i Bengt Hurtigs fråga: När

myndigheterna skall ställas till svars -- hur kommer

det rent praktiskt att gå till? Om någon tjänsteman

har ''läckt'' ett dokument och hans identitet inte

kan efterforskas -- det känns oerhört tryggt och

bra -- vad gör då den myndighet som ställs till svars?

Till sist: Låt oss sluta se på lagstiftningen som en

förhandling! Orden fångar vårt sätt att reagera. Om

man säger att vid förhandlingar skall allting

hemligstämplas tycker alla svenskar, som framför

sig ser förhandlingarna mellan arbetsmarknadens

parter, att det är självklart. Men här är det ju fråga

om lagstiftning. Och vid lagstiftning har vi hittills i

Sverige spelat med öppna kort. De olika intressena

har brutits mot varandra, förslag har skickats ut på

remiss, osv. och på så vis har man så småningom

kommit fram till en lag som majoriteten har fattat

beslut om.

Men här skall det alltså gå till så att ministrarna far

dit, och man skall inte ens få veta vad de kommer

att kämpa för; man kommer inte att kunna utkräva

ansvar. Till det kommer komplikationen att det är

mycket få avgöranden som ministrarna själva

träffar. De allra flesta avgöranden görs av

sakkunniga tjänstemän och diplomater. Att säga att

detta är en förhandling och att en

förhandlingsdiskussion skall vara hemlig därför att

man då får bäst resultat tycker jag helt enkelt är att

missförstå frågan och att göra det väldigt svårt för

svenska folket att förstå vad saken gäller.

Debatten

Hämtad sida: 15

15 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

BIRGITTA HAMBRAEUS (c): Svar på interpellation 1993/94:79 om EU- domstolen och offentlighetsprincipen (1994-02-18) — PRESS0