Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Svar på interpellation 1993/94:79 om EU- domstolen och offentlighetsprincipen

BIRGITTA HAMBRAEUS (c), 1994-02-18 (riksmöte 1993/94).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! Jag vill återkomma till ett problem.

Det som förut varit inrikespolitik blir nu

utrikespolitik. Såvitt jag förstår försöker statsrådet

via Daniel Tarschys få synpunkter på detta. Vi skall

tydligen kunna ha en större öppenhet även när det

gäller vår lagstiftningsprocess framöver.

Men när statsrådet berättar hur arbetet går till

föreligger väldiga luckor. Vad gäller kommissionen

är Sverige redan representerat i arbetsgrupper --

även utan EES-avtal och självfallet även utan

medlemskap. Men ministerrådet med sina

hundratals arbetsgrupper kommer i praktiken att

besluta om de flesta ärenden.

Sedan har vi Coreper, fortfarande placerat under

ministerrådet, som beslutar om de allra flesta nya

lagar som vid ett medlemskap skall gälla i Sverige.

Hur blir insynen där? Coreper får instruktioner

från exempelvis någon statssekreterare och mycket

beslutas där utan någon som helst insyn.

När det gäller de 15 % beslut som blir kvar av alla

de beslut som skall fattas av ministrarna -- ibland

sägs det t.o.m. 5 % -- säger man att det rör sig om

förhandlingar. Dessa förhandlingar måste alltså

vara hemligstämplade annars försvagas Sveriges

position.

Man kan förstå att det inte kommer att finnas

någon som helst möjlighet för det svenska folket att

påverka de lagar som i framtiden kommer att vara

gemensamma, om vi blir medlemmar i unionen.

Individuella tjänstemän kan visserligen visa sig

lyhörda, men ingen kontrollerar att de driver

frågorna. Det kommer att bli ett beslutsfattande

utan att man har möjlighet att utkräva ett ansvar av

dem som stiftat lagarna. Det är det stora

problemet. En öppenhet skulle åtminstone något

kunna avhjälpa detta. Såvitt jag förstår är det

emellertid omöjligt.

Min slutsats blir därför att det vore mycket

dåraktigt av det svenska folket att säga ''ja'' i en

folkomröstning om medlemskap. Vi skall fortsätta

att samarbeta med EU och med hela världen som

en fri nation och inte som en del i en union, en

union som har ett så annorlunda sätt att se på

offentlighetsprincipen, en union som inte arbetar

med den jämlikhet och öppenhet som Sverige gör.

Debatten

Hämtad sida: 15

15 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

BIRGITTA HAMBRAEUS (c): Svar på interpellation 1993/94:79 om EU- domstolen och offentlighetsprincipen (1994-02-18) — PRESS0