Fru talman! Även jag ska försöka att dra mitt strå
till stacken och förkorta mitt anförande. Dessutom har
Ingemar Vänerlöv i stort sett dragit verksamhetsrap-
porten för Brottsoffermyndigheten. Jag behöver där-
för inte heller ägna mig så mycket åt siffror. Jag kan
ägna den talartid jag har åt Brottsoffermyndigheten
och brottsoffrens problematik.
Brottsoffren förde länge en anonym tillvaro i vårt
samhälle. De har under senare år uppmärksammats i
allt större utsträckning. Uppmärksamheten har foku-
serats på brottsoffrens situation. Det tycker vi social-
demokrater är mycket glädjande.
Brottsoffermyndigheten bildades för sex år sedan,
och den bedriver en effektiv verksamhet. Vad som
gäller för den och vad som står i budgetpropositionen
läste Ingemar Vänerlöv också upp. Det hoppar jag
därför över. Det gäller också vad som står i regle-
ringsbrevet för år 1999. Det var de 70 % av ärendena
som man skulle försöka handlägga inom tre månader.
Som både Ingemar Vänerlöv och Anita Sidén har
sagt har Brottsoffermyndigheten inte klarat det upp-
satta målet. Det har trots allt sina förklaringar. I bör-
jan av år 1999 fick man en väldigt stor ökning av
antalet brottsskadeärenden. Det är inget glädjande.
Jag kan säga Ingemar Vänerlöv att även för år 2000
har man stor ärendeökning på ca 10 %. Däremot har
man klarat målet att minska ärendebalansen för år
1999, och så kommer att ske även för år 2000.
Den utbetalda brottsskadeersättningen ökade. Det
har sin förklaring i att antalet avgjorda ärenden ökade
och till viss del också i att kränkningsersättningarna
höjdes. Det tycker jag är glädjande för brottsoffren.
Vi vet att Brottsofferfonden är uppbyggd av me-
del från dömda gärningsmän. Fondavgiften höjdes
den 1 juli 1999 från 300 kr till 500 kr. Nästan 19
miljoner kom in under år 1999. Av dem har fonden
delat ut 17 ½ miljon till 149 olika projekt. Den vikti-
mologiska forskningen, som det heter med ett fint
ord, dvs. brottsofferforskningen, fick de mesta peng-
arna. Men en mängd ideella organisationer fick dela
på drygt hälften för olika utbildnings- och informa-
tionsinsatser. Till löpande verksamhet beviljades
endast bidrag till Brottsofferjourernas Riksförbund.
När det gäller de viktiga utbildnings- och infor-
mationsinsatserna vill jag nämna några områden.
Nämndemännens Riksorganisation har t.ex. genom-
fört en utbildning för nämndemän i brottsofferfrågor.
Vid en del av våra domstolar har vi vittnesstöd, ofta
på ideell basis. Vid de utvärderingar som har gjorts
har det visat sig att verksamheten där är mycket upp-
skattad.
Därför har Brottsoffermyndigheten i ett projekt
utbildat juridikstuderande i Umeå och Uppsala för att
verka som vittnesstöd. Det är nog väldigt viktigt för
en juridikstuderande att få veta hur ett brottsoffer
känner det och har det och vad man upplever.
Ett annat projekt är förlagt till Örebro. Där ska
man ha särskild stödverksamhet för personer med
utländsk härkomst.
I de direktiv som Brottsofferfonden hade stod att
man skulle ha projekt inriktade mot våld mot kvinnor.
63 projekt fick pengar. Summan uppgick till nästan 5
miljoner. De projekten bedrivs till största delen av
kvinnojourer och i någon mån av brottsofferjourer.
Jag vill också nämna en organisation som heter
Riksorganisationen för anhöriga till våldsdödade. Den
har fått medel för att upprätta ett kontaktnät av re-
surspersoner i varje län. Dessa resurspersoner har
själva utsatts på det sättet att de har drabbats av en
nära anhörigs död.
Brottsoffermyndigheten inledde på uppdrag av
Riksåklagaren våren 1999 en utbildning för åklagare,
vilket innebär att i princip varje åklagare i landet har
fått en dags fortbildning i främst skadeståndsrätt, men
också i angelägna bemötandefrågor. När lagen om
särskilda företrädare för barn trädde i kraft gav rege-
ringen Brottsoffermyndigheten i uppdrag att arrange-
ra utbildning för de jurister som skulle komma att
förordnas. Man har haft sex kurser. Alla har blivit
fulltecknade. Man planerade tre från början, men det
blev alltså sex. Där har deltagarna fått möta kvalifice-
rade föreläsare som belyst brottsofferproblematiken
och barnperspektivet.
Fru talman! Jag har gjort denna långa uppräkning
för att visa på det breda spektrum av aktiviteter som
Brottsofferfondens medel går till. Brottsofferfondens
verksamhet har utvärderats. Det har resulterat i en
rapport som heter Fem år med Brottsofferfonden. I
denna rapport konstaterar utredarna att fonden har
haft stor betydelse för ideella organisationer och
bidragit till att föra in ett brottsofferperspektiv i olika
verksamheter. I utvärderingen sägs också att föränd-
ringar i fondens organisation kommer att bli nödvän-
diga eftersom antalet ansökningar ständigt växer.
Anita Sidén frågade: När ska man ta ned skylten
med "utredning pågår"? Det gällde Brottsofferutred-
ningen, som har lagt fram sitt betänkande för ett bra
tag sedan - det håller jag med Anita Sidén om. Men
man jobbar med detta på departementet, och enligt de
uppgifter jag har fått i dag därifrån kommer förslag
efter årsskiftet. Med den propositionen hoppas vi att
det kommer ytterligare goda förslag till fromma för
brottsoffren.
När det gäller just den här delen finns det en re-
servation - reservation 34. I den vill alla de borgerli-
ga partierna att det ska tas 20 % på lönen, de intagnas
ersättning, till Brottsofferfonden. Jag yrkar avslag på
reservationen, eftersom vi så sent som för drygt ett år
sedan höjde uttaget till Brottsofferfonden från 300 kr
till 500 kr.
I övrigt yrkar jag i likhet med Ingvar Johnsson bi-
fall till utskottets hemställan i betänkandet.