Fru talman! Karin Pilsäter kan inte komma ifrån
att det nu i reservationen står: Att genomföra en sär-
skild utvärdering för 1988 framstår som egendomligt,
eftersom den granskade perioden hänför sig till tiden
före förändringen.
Det har alltså ingenting att göra med upplägg-
ningen av utvärderingen eller innehållet i utvärde-
ringen som sådan, utan detta är en invändning mot
själva principen av att utskottet utvärderar under
denna period. Det är, vilket ni själva måste inse, en
svaghet att vi har haft en rad sammanträden där vi
inte vid något tillfälle sade att det var det sista sam-
manträdet. Vi har alltid den uppläggningen när det
gäller sådana här ärenden att vi avslutar behandlingen
när utskottet känner sig moget för att slutligen justera
ärendet. Och om man inte är mogen att justera vid ett
sammanträde så fortsätter man tills man är färdig.
Märkvärdigare än så är det inte.
När det gäller räntan har jag i en teoretisk diskus-
sion sagt, att definiera bort möjligheten av att man
hade inlett räntesänkningarna tidigare och fått ett
bättre utfall framstår som egendomligt. Man skall inte
se det som att en räntehöjning har en viss mekanisk
effekt och att man sedan är bunden till detta. Fortfa-
rande kvarstår att ni från borgerligt håll hänför två
olika effekter till en högre ränta utan att kunna reda ut
det själva.