Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Särskilt anordnad debatt om åtgärder för ökad tillväxt

LENNART DALEÚS (c), 1999-02-03 (riksmöte 1998/99).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Visst var det lite sorgligt, och visst

sved det lite, när man såg att Volvo Personvagnar nu

kommer att ägas av amerikaner. Men jag tror, fru

talman, att det var en bra affär. Det var sannolikt en

nödvändig affär både för Volvo och för Sverige.

Problemet är av ett lite annat slag, tycker jag.

Samma dag som Volvo såldes, köpte Yahoo ett

företag som heter Geocities. Yahoo är ett dataföretag

liksom Geocities. Yahoo köpte Geocities för 4 mil-

jarder dollar. Det är nästan lika mycket som i fråga

om Volvo. Ungefär samtidigt har America Online

köpt Netscape. Netscape är den där lilla rutan vi har

för att klicka in oss på Internet, inte sant? America

Online köpte Netscape för ungefär 5 miljarder dollar.

Det tycker jag är problemet. Det säljs och köps fö-

retag i den storleksordningen av ett helt annat slag än

Volvo. Problemet för Sverige gäller inte huruvida

våra stora företag stannar kvar. Att deras huvudkontor

flyttar utomlands är inte problemet. Problemet är att

det inte växer fram några nya Volvo, att det inte väx-

er fram några nya IKEA, att det inte växer fram några

företag som Yahoo eller Geocities. Det är problemet.

Vi har ju ett land fullt av skaparkraft, fullt av idé-

er, säkert lika mycket idéer som de Laval eller Kamp-

rad hade när de skapade sina företag. Överallt finns

det folk som sitter och drömmer om att skapa framti-

dens företag. Problemet är att dessa människor vet att

hinder efter hinder kommer att staplas i deras väg. De

vet att de kommer att arbeta med skatter som urholkar

kapital och löner. De vet att de kommer att drabbas

av luntor av regler för anställning och lönesättning.

Det, fru talman, är problemet.

Annars är det så att Sverige är ett land som har

många multinationella företag i förhållande till antalet

invånare. De flesta av dessa företag startade tidigt, i

början av 1900-talet. De har länge bidragit till syssel-

sättning, välfärd och framåtskridande. Och de har

också påverkat mindre företag. Underleverantörer har

levererat till de stora företagen. Det har skapats ar-

betstillfällen. Men i dag växer dessa företag på mark-

nader utanför Sverige. De är i sin utveckling inte kvar

i landet.

Med det här för ögonen kan man ju se att det är ett

problem att Sverige är ett storföretagsberoende, stor-

företagsanpassat land. Vi har de här, skall vi säga,

anrika storkoncernerna, några av dem teknikledande.

Och vi har några småföretag, får man säga, med en

stark ställning på många håll i landet. Men däremel-

lan finns egentligen ingenting. De medelstora företa-

gen är alldeles för små, alldeles för få. De kan inte,

och vågar inte heller, växa.

Man kan se att i andra länder är det just de här

mindre och medelstora företagen - "gasellerna" som

man säger - som går från en utveckling i ett garage

till ett världsherravälde som bär på möjligheterna. Vi

måste ändra oss. Vi måste skapa förutsättningar för

dessa företag att utvecklas genom ett riktigt skatte-

system och genom möjligheter att nyttiggöra sig

forskning och utveckling i det här landet. Problemet

är alltså att vi tränger tillbaka den utvecklingskraft

som de små företagen har.

Skattesystemet är naturligtvis ett av de stora pro-

blemen. Det drabbar de små och medelstora företagen

alldeles särskilt hårt. Och det förvånar att när nä-

ringsministern bjuder in näringslivet till överlägg-

ningar gäller det de stora företagen. De mindre före-

tagen får inte vara med. Det är en felsyn som jag

tycker att näringsministern bör ändra på. Näringsmi-

nistern måste ta till vara de små företagen, inte minst

genom att minska krånglet och skattebördan.

I den delen, fru talman, måste man rikta sig också

till Moderaterna. De är ju kända för att sänka skatter.

Men just i fråga om den skatt som drabbar företagan-

det och inte minst de små företagen allra hårdast när

det gäller möjligheterna att utvecklas och anställa nya

människor, alltså arbetsgivaravgiften och den skatte-

delen, är Moderaterna liksom Socialdemokraterna

ihärdiga motståndare till en sänkning. Jag skulle gär-

na vilja höra Lars Tobisson berätta varför Moderater-

na inte vill vara med om att sänka denna skatt som så

mycket påverkar möjligheterna för små företag att i

dag anställa människor.

Fru talman! Det brukar ju vara så att mycket av

det som vi skall debattera här i kammaren dyker upp

på andra håll dessförinnan. Så även i dag. En av de

större tidningarna har ju genom en överenskommelse

mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Mil-

jöpartiet upplåtit sitt utrymme för att de här tre parti-

erna skall kunna tala väl om varandra, och ibland om

sig själva, som ett resultat av det samarbete som de

har. Så är det även i dag.

I dag har alltså näringsminister Björn Rosengren

talat om några saker i en debattartikel i Dagens Ny-

heter som jag ställer mig lite undrande till.

Jag tänkte att det skulle ske stora och viktiga av-

slöjanden när det gäller tillväxtfrågorna i den artikel

som de två näringsministrarna har skrivit. Men när

jag tittar på några av de förslag som redovisas ser jag

att det egentligen bara är gammal skåpmat, hoppas

jag.

Fru talman! I den debattartikel som jag refererar

till driver näringsministrarna ett resonemang om

kärnkraften. I en av punkterna för det framtida arbetet

säger de att en ansvarsfull avveckling av kärnkraften

skall inledas.

När jag läste detta tänkte jag att man med denna

avveckling av kärnkraften antagligen menar exakt

den avveckling som vi diskuterade och fattade beslut

om här i kammaren för några år sedan - på den tiden

var ju inte Björn Rosengren med - eller också menar

Björn Rosengren någon annan avveckling, någon

annan hantering av energifrågan.

Fru talman! Jag menar att Björn Rosengren an-

tingen levererar en flera år gammal nyhet - kärnkraf-

ten skall avvecklas - eller att han levererar något nytt,

något som inte är exakt som den uppgörelse, över-

enskommelse och beslut som vi har kring kärnkraf-

ten. Jag skulle gärna vilja veta vilket som det är fråga

om. Är det en gammal nyhet som vi får i dag i tid-

ningen, eller är det något nytt som skall gälla kring

energiomställningen?

På samma sätt diskuterar Björn Rosengren IT-

frågorna. Sverige skall bli en nation i världsklass på

IT-området. Ja, det har vi också hört och sett tidigare.

Men jag har inte hört något besked från näringsmi-

nistern när det gäller ställningstagandet till hur man

konkret skall gå vidare för att hela landet skall få

möjlighet att nyttja denna nya teknik. Kommer Björn

Rosengren att stötta Centerpartiets förslag om en

genomgripande investering i hela landet för att möj-

liggöra det som vi kallar en digital allemansrätt?

Kommer näringsministern att se till att staten tar

initiativ till en sådan investering, eller stannar det vid

det lite lösare resonemang som återkommer från

regeringen i denna artikel?

Till slut, fru talman, lyssnade jag när Vänsterpar-

tiets företrädare talade här tidigare i dag. Jag läste

också vad näringsministern säger om att regeringen

nu skall gå in i arbetet med en framsynt tillväxtpolitik

med samma kraft som när man sanerade ekonomin.

Är det på det sättet? Jag hörde faktiskt hur Hans An-

dersson sade att han inte ville tala om tillväxt. Han

vill tala om något som han kallar utvecklingskraft.

Men regeringen vill tydligen tala om tillväxt. Hur

kommer regeringen att kunna fullfölja en tillväxtam-

bition tillsammans med partier som inte vill ge sig in

på det spåret?

(Applåder)

Debatten

Hämtad sida: 20

20 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

LENNART DALEÚS (c): Särskilt anordnad debatt om åtgärder för ökad tillväxt (1999-02-03) — PRESS0