Fru talman! Apropå återvinning måste jag säga att
jag har hört Lars Tobisson hålla sina tal i ungefär 20
år, och det är samma tal.
När det gäller tidningsartikeln måste jag också sä-
ga att den gav kammaren chansen att mer noggrant
beskåda de olika, samlade förslag som vi lägger fram
och också möjligheten att lägga fram egna förslag.
Jag har saknat dem hittills i denna debatt.
Fru talman! Skattekritikerna hävdar att höga
skatter alltid är negativt för tillväxten. Jag vill påstå
att detta inte är riktigt sant. Forskningen visar inga
säkra samband mellan skattenivå och tillväxtnivå.
Hög tillväxt kan återfinnas i både länder med hög
skatt och länder med låg skatt. Låg tillväxt kan finnas
i både lågskatte- och högskatteländer. Det avgörande
är hur skatterna tas ut och vad de används till.
Höga marginalskatter är t.ex. inte bra för tillväx-
ten, eftersom de hämmar incitamenten att utbilda sig
och eftersom de också tenderar att driva upp lönekra-
ven. Att minska marginaleffekterna i olika avgifts-,
skatte- och bidragssystem är därför viktigt för till-
växtpolitiken. Väl använda skattepengar, som går till
sådant som forskning och utbildning, rättsväsende
och effektiv infrastruktur gynnar däremot tillväxt.
Om skattesänkningar leder till att det blir mindre
resurser för t.ex. utbildning eller allmänna kommuni-
kationer försämras villkoren för företagsamheten och
därmed också långsiktigt för tillväxten.
Det är också förvånande att så få tycks ställa frå-
gan vilka nya kostnader som kan uppstå om skatterna
sänks och man alltså måste betala ett antal tidigare
skattefinansierade nyttigheter på ett annat sätt. Ar-
betsmarknadsforskningen visar att sänkta arbetsgivar-
avgifter genomgående leder till att lönekraven ökar,
vartefter de anställda står inför nödvändigheten att
betala mer av pensions- och sjukförsäkringar ur egen
plånbok.
Vi skall självfallet inte ta ut högre skatter än vad
som behövs för att betala välfärden, dvs. vård, skola,
omsorg och ekonomisk trygghet. Skatterna skall tas
ut efter bärkraft. Mer skall betalas av dem med höga
inkomster, och mindre skall betalas av dem med låga
inkomster. Det finns särskild anledning att göra juste-
ringar i skattesystemet för att ytterligare förbättra
företagens växtkraft.
Jag uppmanar alla er som i dag pläderar för stora
skattesänkningar och för fram dessa förslag i skatte-
överläggningarna att berätta ärligt och öppet hur
fördelningsprofilen ser ut, att berätta ärligt och öppet
hur det skall finansieras, och inte låtsas som om jätte-
lika skattelättnader går att genomföra utan att det
märks i välfärden.
Fru talman! Vi har hört flera debattörer säga att
det inte har hänt någonting genom bildandet av det
nya Näringsdepartementet. Jag vill då fråga mina
meddebattörer:
Har ni glömt den viktiga sjöfartsuppgörelsen som
säkrar den svenska sjöfartens konkurrenskraft?
Har ni glömt det stora förenklingspaketet för små-
företagarna som presenterades före jul?
Har ni glömt att volymmålet inom arbetsmark-
nadspolitiken har slopats?
Har ni glömt utförsäljningen av statens aktier i
Pharmacia & Upjohn och fusionen mellan Telia och
Telenor? Det är den största affär som någonsin har
ägt rum här i Sverige.
Har ni glömt initiativ för att nå samsyn mellan ar-
betsmarknadens parter om lönebildningen?
Har ni glömt det arbete som regeringen nu har
igångsatt mellan Näringsdepartementet, facket och
näringslivet för att göra Sverige till en framstående
och än en gång ledande industrination?
Har ni glömt att vi redan i december meddelade
kammaren att vi tillsatt en småföretagarpanel, där vi
ständigt för en dialog med småföretagen?
Har ni glömt att vi genom bildandet av det nya
Näringsdepartementet har gjort den största omorgani-
sationen i Regeringskansliets historia på bara några få
månader?
Listan kan göras mycket lång.
Mona Sahlin och jag har varit ministrar i drygt
100 dagar, och det återstår nu mer än 1 200 dagar tills
väljarna skall utvärdera oss.