Fru talman! När riksdagen i dag diskuterar till-
växtpolitiken är det viktigt att komma ihåg att Sverige
i grunden är ett mycket bra land att leva, bo, studera,
arbeta och driva företag i.
När man lyssnar på vissa debattörer under de se-
naste månaderna låter det som om vartenda svenskt
företag står med väskorna packade i hallen, berett att
omedelbart emigrera till något utland. Men så är
sannerligen inte fallet.
· Faktum är att arbetslösheten fortsätter att sjunka
kraftigt och inte har varit så låg sedan hösten
1992.
· Faktum är att sysselsättningen enligt SCB har ökat
med 95 000 personer under det senaste året och
bedöms fortsätta att öka även detta och nästa år.
· Faktum är att industriproduktionen har ökat med
drygt 25 % sedan 1994.
· Faktum är att investeringarna i tillverkningsin-
dustrin har ökat med mer än - nu ber jag riksda-
gens ledamöter att hålla fast sig i stolarna - 70 %
sedan valet 1994.
· Faktum är att vi har en av de lägsta inflationstak-
terna i Europa, och de högsta reallöneökningarna
på år och dag.
· Faktum är att hushållens konsumtion växer, att
nyföretagandet är fortsatt högt och att antalet kon-
kurser nu är det lägsta under hela 90-talet.
· Faktum är också att vi för första gången på 25 år
har lika stora inkommande direktinvesteringar till
Sverige som från Sverige. Varje år investerar ut-
ländska aktörer ungefär 80 miljarder kronor i Sve-
rige - i företag, i maskiner, i produktionsproces-
ser, i ny teknik och i nya jobb. Och av världens
100 största företag har 25 etablerat regionala hu-
vudkontor i vårt land.
Så här, mina vänner, ser verkligheten faktiskt ut.
Vi har mycket att vara stolta över i Sverige. Men vi är
långt ifrån nöjda.
Fortfarande går nästan 300 000 människor i vårt
land arbetslösa. Fortfarande tar vi inte till vara alla de
möjligheter som finns i Sverige. Faktum är också att
Sverige under de senaste 20 åren har halkat efter i
tillväxt, vilket också har redovisats här.
Vi är många som bär ansvaret för detta - ingen
nämnd och ingen glömd. Vi måste också vara många
som tar ansvaret för att skjuta in Sverige på en högre
tillväxtbana.
Regeringens ambitioner ligger därför fast: Den
öppna arbetslösheten skall vara maximalt 4 % under
år 2000. Minst åtta av tio svenskar skall ha jobb år
2004.
Sverige är bra - men kan bli bättre. Därför vill jag
för riksdagen redogöra för inriktningen av regering-
ens tillväxtpolitiska arbete under mandatperioden.
1. Den ekonomiska politiken ligger fast. De offentli-
ga finanserna skall över en konjunkturcykel visa
överskott. Överskottet i statsfinanserna skall bl.a.
användas till att betala tillbaka statsskulden. Rän-
torna skall hållas låga och inflationen under kon-
troll. Sverige skall ha de ekonomiska förutsätt-
ningarna att - om svenska folket vill - bli medlem
i EMU.
2. Flaskhalsar skall förhindras på arbetsmarknaden.
Större satsningar skall göras på kvalificerad yr-
kesutbildning. Arbetsförmedlingarna skall tydli-
gare koncentrera sig på sin kärnuppgift att för-
medla jobb, inte åtgärder. Volymkraven har redan
slopats. A-kassan skall vara en omställningsför-
säkring.
3. Lönebildningen skall stärkas. Regeringen inbjuder
arbetsmarknadens parter till samtal i syfte att
åstadkomma en ansvarsfull överenskommelse om
framtidens lönebildning. Löneökningarna på den
svenska arbetsmarknaden skall syfta till både re-
allöneökningar och fortsatt låg inflation.
4. Hela Sverige skall växa. Regionala tillväxtavtal
utarbetas i varje län under 1999 mellan näringsliv,
kommuner, landsting, länsstyrelser, länsarbets-
nämnder, regionala självstyrelseorgan, högskolor,
universitet, arbetsmarknadens parter och andra
konstruktiva parter.
Syftet är att utnyttja befintliga statliga och andra
resurser effektivare för tillväxt och nya jobb. Till-
växtavtalen förhandlas med regeringen och sjö-
sätts den 1 januari år 2000.
Regeringen är öppen för att det regionala statliga
tillväxtkapitalet, sammanlagt 15 miljarder kronor,
används med ny inriktning. Regeringen är också
öppen för att pröva förslag till förändringar av re-
gelverk och förordningar. För att motverka regio-
nala obalanser utarbetas ytterligare förslag och
strategier i en särskild regionalpolitisk utredning.
5. Skatter skall vara konkurrenskraftiga. Överlägg-
ningar pågår mellan riksdagspartierna om föränd-
ringar inom skattesystemet som bl.a. syftar till att
stärka företagens växtkraft och begränsa margi-
naleffekter. För att skatterna skall vara stabila och
förutsägbara eftersträvar regeringen ett brett stöd i
riksdagen för förändringar.
6. Reglerna för företagen skall förenklas och bli
färre. Ytterligare regelförenklingar kommer att
genomföras för att de mindre företagen skall kun-
na växa och utvecklas. Småföretagardelegationens
förslag analyseras, bearbetas, beslutas och sjö-
sätts. Myndighetsstrukturen ses över för att göra
det enklare att starta och driva småföretag. En sär-
skild grupp för regelförenkling inrättas i Närings-
departementet. Alla nya regler analyseras utifrån
ett småföretagarperspektiv.
7. Sverige skall konkurrera med kompetens, inte
med låga löner. Fler platser skall inrättas på hög-
skolor och universitet. Dessa skall ha en rättvis
regional spridning. De anställdas kompetensut-
veckling - det livslånga lärandet - skall stimule-
ras.
8. Forskningens roll i tillväxtpolitiken förstärks. Den
kunskap och tekniska kompetens som finns på vå-
ra högskolor och universitet skall komma till nytta
i företagens produktutveckling. Fortsatta insatser
kommer att göras för att knyta samman forskning
och näringsliv.
9. Miljöomställningen drivs vidare. Ett omfattande
energiforskningsprogram utarbetas tillsammans
med näringslivet och sjösätts. En ansvarsfull av-
veckling av kärnkraften inleds och insatser görs
för att ersätta kärnkraften med annan miljövänlig
och konkurrenskraftig el- och energiproduktion.
De lokala investeringsprogrammen genomförs.
10. Kommunikationspolitiken utvecklas. Fortsatta
satsningar görs för att undanröja bristerna i det
svenska transportsystemet. En särskild uppgörelse
stärker den svenska sjöfartens konkurrenskraft.
11. Sverige skall förbli en IT-nation i världsklass.
Hela befolkningen - oavsett ålder, kön, utbildning
eller arbete - skall kunna använda den nya tekni-
ken och utnyttja dess möjligheter. Fortsatta insat-
ser skall därför göras för att ge hushåll och företag
i hela Sverige goda förutsättningar att utnyttja den
nya teknikens möjligheter.
12. Östersjö- och EU-samarbetet skall utvecklas.
Fortsatta ansträngningar skall göras för att stödja
näringslivet att idka handel med länderna runt
Östersjön. EU-arbetet inriktas på att formulera
gemensamma strategier mellan medlemsländerna
för ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet.
Arbetet med att motverka rigida regelverk och för
större öppenhet inom EU drivs vidare.
13. Alla behövs på arbetsmarknaden. Diskriminering
på grund av kön, etnisk bakgrund eller sexuell
läggning är ett onödigt och ofattbart slöseri med
våra gemensamma resurser. Nya lagar mot dis-
kriminering träder i kraft inom kort. Regeringen
kommer inte att tveka om ytterligare insatser be-
hövs.
Fru talman! Jag vågar påstå att vi med detta lägger
grunden för ett starkare Sverige - ett Sverige i
världsklass. Ett Sverige där vi också använder svens-
ka folkets egna tillgångar - det statliga ägandet - som
ett viktigt medel för ökad tillväxt.
Fusionen mellan Telia och Telenor är ett stort och
viktigt industripolitiskt projekt. Regeringen kommer
även i fortsättning att bedriva en aktiv ägarpolitik för
tillväxt, strukturomvandling och regional rättvisa.
Jag vill med detta inbjuda alla konstruktiva krafter
i riksdagen, på arbetsmarknaden och i samhället i
övrigt till samarbete för att utveckla och stärka vårt
land.
Fru talman! Sverige behöver samarbete, inte strid
om tillväxtpolitiken.
(Applåder)