Fru talman! Det var en gång en tanke om ett enkelt och robust skattesystem med få undantag. Man pratade om breda skattebaser med få avdragsmöjligheter. Men det har Alliansen glömt - tvärtom vill man fixa allt med ytterligare avdrag. Dagens debatt handlar om skattereduktion för läxhjälp. Det är bara ett i raden av avdrag som Alliansen - eller kanske de fyra borgerliga partierna borde byta namn till avdragsfyrklövern - har föreslagit.
Några andra aktuella exempel på det så kallade RUT-avdraget är inhyrning av bartender till privata fester, julgåva från en arbetsgivare till sin anställde om denne anlitar städhjälp eller om man med lite kreativ bokföring gör om kostnader för ett barnkalas till barnpassning. Det är förvisso trevliga aktiviteter som väl kan sätta lite guldkant på tillvaron för över- och medelklass, men allvarligt talat är det naturligtvis helt uppåt väggarna att skattebetalarna ska stå för halva kostnaden. Dessa exempel är tyvärr symtomatiska för Alliansens skattepolitik där man successivt urholkar skattebaserna med olika avdrag och i stället gynnar dem som redan har.
Dagens debatt handlar alltså om förslaget att man ska kunna använda sig av RUT-avdraget för läxhjälp också till gymnasieungdomar. Det är återigen något som otvivelaktigt främst kommer att gynna väletablerade familjer med goda inkomster och studietraditioner.
Fru talman! Vi - i detta fall de tre rödgröna partierna - menar att alla barn ska kunna erbjudas läxhjälp. Elevers möjligheter att få hjälp med läxorna ska inte avgöras av om de har föräldrar som har förmågan att hjälpa dem, som vid varje tillfälle tidsmässigt får ihop det eller som har råd att anlita läxhjälp.
Skolan ska vara likvärdig. Det slås fast i skollag och i läroplaner. En likvärdig skola handlar om lika tillgång till utbildning, lika kvalitet på utbildningen och att skolan ska kompensera för elevernas olika förutsättningar. Skolverket påpekar i sitt remissvar på förslaget att likvärdigheten i svensk skola har försämrats. Skolsegregationen växer, kunskapsskillnaderna ökar och vilka dina föräldrar är blir alltmer avgörande för hur du lyckas i skolan.
Regeringens förslag om skattebidrag för att köpa läxhjälp från privata företag är därför så uppenbart ett steg i helt fel riktning och ett förslag som förstärker de orättvisor som redan finns. Föräldrar som har råd ska i och med förslaget kunna köpa hjälp till sina barn för att de ska klara sig bättre i skolan. Skolan ska i stället kompensera elever som kommer från familjer utan studievana med extra stöd och hjälp så att alla ska ha samma chanser till en bra utbildning. Därför avsätter Vänsterpartiet i vår budgetmotion pengar bland annat i form av riktade statsbidrag till de elever och de skolor som har de största behoven. Vi satsar också totalt 6 miljarder kronor under åren 2013-2015 för att successivt öka lärartätheten generellt i våra skolor.
Vänsterpartiets syn på läxläsning är att det ska ske inom ramen för skolan. Hemläxorna delar upp elever i två tydliga grupper: de som kan få mycket hjälp hemifrån och de som inte kan få det. Motståndet mot Vänsterpartiets syn på läxläsning har bland annat innehållit argumentet att hemläxor är viktiga som en länk mellan familj och skola. Detta redan tunna argument faller ytterligare om läxläsningen sköts av inhyrd personal.
Vi har under en längre tid sett en förskjutning av ansvaret för lärandet från lärarna till föräldrarna. Det finns ett grundläggande fel i att individualisera skolan så mycket att det till slut blir föräldrarnas inkomst som avgör elevernas betyg.
Det är något riktigt fel i att ge miljonbidrag till läxhjälpsföretag som jobbar med eleverna på deras fritid samtidigt som man skär ned med 675 miljoner kronor på gymnasieskolan. Man tar alltså från skolan och inför läxhjälp till dem som har råd. Vi vill att alla ska få det stöd de behöver och har rätt till. För det skulle lärare behöva mer tid med sina elever, men klasserna blir bara större och lärarna färre.
Om man menar allvar med skolans kompensatoriska uppdrag måste resurserna riktas dit där behoven finns. Nu skapar man ett orättvist resursfördelningssystem; den gemensamma skolan får minskade anslag samtidigt som pengarna skickas till resursstarka elever från akademiska hem. Vänsterpartiet värnar skolans kompensatoriska uppdrag. Grunden i ett modernt samhälle är en skattefinansierad utbildning som vi ställer höga krav på och som kommer alla till del.
Fru talman! Kritiken mot regeringens förslag har varit bred. Man har kunnat läsa debattinlägg som till exempel "Att införa läx-rut är direkt stötande" från TCO och Lärarförbundet eller "Läxhjälp ett hån mot lärarnas kompetens", som två professorer författade nyligen. Skolverket skriver i sitt svar att RUT-avdrag kan leda till att alla elever inte får möjlighet att ta del av satsningen, och att risken är uppenbar att det blir just de elever som är i störst behov av stöd som inte får tillgång till det. Det är precis detta jag har utvecklat tidigare.
Regeringen hävdar att förslaget inte är ett utbildningsförslag utan ett skatteförslag och att det syftar till att förenkla regelverket för användningen av RUT-avdrag. Men Skatteverket, som bör förstå detta bäst, avstyrker förslaget och understryker att det är viktigt med stabila regler och att det inte heller är klarlagt att de nya reglerna kommer att innebära mindre kontroll- och gränsdragningsproblem. Skatteverket påpekar, som vi har hört tidigare, att i den ursprungliga propositionen för RUT-avdrag
Skattelättnader för hushållstjänster, m.m.
från mars 2007 angavs att anlitande av privatlärare eller liknande inte bör omfattas. I Skatteverkets meddelande om RUT-avdrag sägs också "Till sådan barnpassning som inte ger rätt till skattereduktion räknas exempelvis privatlärare, tränare eller annat arbete för barnets räkning som kräver specialistkunskaper och som normalt inte utförs av hushållen själva."
Vid den utfrågning som skatteutskottet anordnade för någon vecka sedan framförde Skatteverkets rättsliga expert mycket tydligt - som jag ser det - att regeringens förslag inte minskar gränsdragnings- och kontrollproblemen. Ett problem kanske försvinner, men andra tillkommer. Även Ekonomistyrningsverket avstyrker förslaget med motiveringen att läxhjälp inte kan jämföras med övrig verksamhet som ger rätt till skattereduktion, och att det är kommunernas ansvar att se till att eleverna har tillgång till hjälp- och stödundervisning.
Fru talman! Vänsterpartiet avslår alltså tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet regeringens proposition om skattereduktion för läxhjälp. Oberoende av om man ser det som en utbildnings- eller skattefråga slår detta fel. Det gynnar väletablerade barn och familjer, och det drar resurser från den skola som en gång sades vara för alla men som allt mer håller på att bli en skola efter plånbok. Det minskar inte de skattemässiga gränsdragnings- och kontrollproblemen, enligt Skatteverket, som ju är den myndighet som har att hantera detta i verkligheten.
Avdragsfyrklövern i regeringen gör fel både utbildningspolitiskt och skattemässigt - dubbelfel!
Jag yrkar bifall till reservation 1.