Herr talman! Jag jämför gärna mattekunskaper och akademiska poäng i nationalekonomi vid tillfälle.
Det här är en reform som kostar enligt våra beräkningar 4 miljoner kronor, givet situationen nu. Det är mycket möjligt - och det vore positivt i framtiden - att läxläsning och läxhjälp växer som företeelse och därmed sysselsätter fler människor och skapar nya jobb.
Man ska ha klart för sig att det nu är en kostnad på 4 miljoner kronor. Någon hade räknat ut att om de pengarna satsas på skolan handlar det om ungefär 12 öre per elev. Det är ett antal lärare som kan anställas med hjälp av de resurserna. Om de ska smetas ut rättvist över hela landet, vilket är logiskt och rimligt, är det fråga om 12 öre per skolelev. Det är fullständigt på marginalen, och det kommer inte att göra någon som helst effekt.
Den här möjligheten kommer däremot att ge effekt. Den ger möjlighet att rikta resurser hos föräldrar som tycker att deras barn behöver lite extra läxläsningshjälp. Det finns en mängd skolbarn som går i skolklasser där de tyvärr har en lärare som inte lyckas i sitt uppdrag. För dem är det avgörande att de får extra hjälp i läxläsningen och i skolgången när det är så att skolan inte räcker till.
Det går inte riktigt att jämföra dessa rakt av, att det skulle bli samma effekt av de 4 miljoner kronorna genom att smeta ut dem på alla skolelever, 12 öre, i hela landet, jämfört med reformen som är riktad mot de människor som anser att deras barn behöver den extra hjälpen.