Fru talman! Den här reformen reder ut gränsdragningsproblem med läxhjälp inom nuvarande RUT, leder till fler jobb, underlättar familjers vardag och är näst intill självfinansierande. Mycket mer behöver egentligen inte sägas, eftersom den meningen innefattar det mesta. Men eftersom oppositionspartierna staplar sina negativa argument på varandra vill jag ändå ta tillfället i akt att använda argument med lite ljusare kulör.
Debatten verkar handla om olika saker beroende på vem som pratar. Det handlar om RUT:s vara eller inte vara, läxläsning generellt, läxläsningens vara eller inte vara, skolans ansvar, allt fler arbetslösa och fattiga barn som inte råd med RUT, skolan och det kompensatoriska uppdraget, att de elever som i första hand behöver läxhjälp inte får det, lärarfacken som menar att det är yrkesetiska dilemman - det kom inte upp här i dag, men det har det också pratats om - och nackdelar med att inte alla får del av detta.
Jag hör allt detta, men frågan i dag handlar egentligen om gränsdragningsproblematiken. Det innebär att riksdagen i dag ska ta ställning till ett förtydligande inom RUT, om det är okej med läxhjälp för elever även i den frivilliga skolformen gymnasiet. Skollagen och det kompensatoriska uppdraget finns kvar. Förslaget innebär inte att man ändrar skollagen eller skolans uppdrag och ansvar.
Fru talman! Redan innan RUT infördes 2007 fanns det en efterfrågan på läxhjälp. Ett företag som sysslar med detta är My Academy, med 2 000 anställda högskolestudenter, som har funnits sedan 2005. När RUT kom 2007 kunde de förstås se en ökad efterfrågan, men de upplevde också att de tappade de nya eleverna efter grundskolan. Nu gör vi läxhjälp tillgänglig även för gymnasieelever.
Om jag har förstått rätt har företaget My Academy inte stött på problematiken med jävsituationer eller sett att lärare söker sig till att bli läxhjälpare. Däremot har de sett att flera ideella läxhjälpsprojekt har kommit i gång på orter där företaget har etablerat sin verksamhet.
Hur stor är då frågan? Det finns indikationer på att den svarta sektorn växer. Det finns annonser på Blocket, och det finns uppsatta lappar. Men det är klart att frågan inte är stor.
Den är inte stor inom RUT-förslaget heller. I dag omfattar den läxhjälp som gäller årskurs 1-9 om 1 procent av hela RUT. Det är alltså en mikrofråga vi pratar om. Gymnasieskolan är bara tre läsår ytterligare, och då borde frågan bli ännu mindre. Ingen här har heller sagt att vi ska riva upp den RUT som finns för grundskolan.
Skatteavdraget för läxhjälp är i budgeten beräknat till 25 miljoner. Men då har man inte tagit hänsyn till att flera kommer i arbete och att antalet nya arbetade timmar genererar skatteintäkter motsvarande 85-90 procent av skattebortfallet.
Ifall vi i stället skulle dela ut 25 miljoner direkt till skolorna ur budgeten skulle det inte bli mycket pengar per elev, och skulle vi dela ut pengar utifrån den faktiska kostnaden, som efter självfinansiering är mindre än 4 miljoner, handlar det verkligen om ett fåtal kronor eller kanske rent av ören. Dessa ören har då inte bara genererat pengar till statskassan, utan de har genererat pengar till försörjning för dem som får jobben, som absolut är en viktig aspekt att få med.
Fru talman! Vi har föräldrar som inte har kunskap att hjälpa sina barn med läxorna. Det finns en problembild där, om man inte ger denna möjlighet. Vi har föräldrar som inte har tid att hjälpa sina barn med läxorna, som jobbar kvällar och nätter, och vi har föräldrar som inte lever med sina barn hela veckorna. De kanske är separerade eller är veckopendlare, men de vill ändå hjälpa till med sina barns skolgång utifrån sin möjlighet.
Vi har ungdomar som besitter kunskap men saknar jobb. En viktig del i frågan är att skapa fler jobb inom tjänstesektorn. Vi behöver dessutom fler unga som intresserar sig för läraryrket, och på det här sättet får de en kanonbra möjlighet att praktisera sina kunskaper och sin pedagogik och möta glädjen i att hjälpa andra.
Varför då inte låta en rätt liten peng sy ihop något som kan bli bra för flera?
Fru talman! Som det är i dag är kostnadsläget alldeles för högt för att ta hjälp av varandra när man själv inte räcker till. Att betala en full lön för en tjänst med fullt ut beskattade pengar innebär att man måste jobba mer än två timmar för att bli avlastad en timme. RUT-tjänsterna gör det möjligt att byta tjänster med varandra, och samtidigt skapar de riktiga jobb med tillgång till trygghetssystem.
Jag yrkar bifall till skatteutskottets förslag om läxhjälp och avslag på motionerna.