Herr talman! I det här betänkandet behandlar vi
regeringens proposition om inrättandet av en
brottsofferfond m.m. och dessutom ett antal
motioner som huvudsakligen handlar om att stärka
brottsoffrens ställning. Till betänkandet har fogats
ett antal reservationer.
Under en följd av år har den kriminalpolitiska
debatten huvudsakligen handlat om
gärningsmannen och hans situation. Först på senare
år har brottsoffren och deras utsatta position lyfts
fram i debatten.
På senare år har också ett antal lagförslag antagits
av riksdagen, vars huvudsyfte varit att skydda
brottsoffren och stärka deras ställning. I detta syfte
har riksdagen beslutat om lagstiftning när det gäller
besöksförbud, målsägandebiträde,
försöksverksamhet med livvaktsskydd, förbättrade
skadeståndsregler m.m.
Riksdagen har också beslutat om straffskärpningar
för ett antal brott i syfte just att öka skyddet för
brottsoffren. Som ett led i den utvecklingen kommer
nu ett förslag om en brottsofferfond. Vi har i
utskottet tidigare behandlat motioner om att en
brottsofferfond skall bildas och att den skall
finansieras med avgifter som de som döms för brott
får betala. Utskottet har ställt sig positivt till en
sådan fond.
Det förslag som vi nu behandlar bygger på att de
som döms för brott för vilka fängelse ingår i
straffskalan får betala en avgift på 300 kr. Avgiften
skall användas för att bygga upp en brottsofferfond.
Det skall enbart utgå en avgift för varje dom och
alltså inte en avgift för varje brott. En person som
döms för ett flertal brott där vart och ett är sådant
att fängelse finns i straffskalan behöver ändå bara
erlägga en avgift om 300 kr.
Domstol eller åklagare skall i samband med dom
eller strafföreläggande se till att ålägga
gärningsmannen den här betalningsskyldigheten.
Att ålägga gärningsmannen att betala till
brottsofferfonden har ett pedagogiskt inslag som
avser att medvetandegöra hos gärningsmannen att
han har ett ansvar för sitt handlande gentemot den
som blivit brottsoffer på grund av det av honom
begångna brottet. Avgiften på 300 kr är inte heller
särskilt betungande.
När det gäller hanteringen av avgiften menar
regeringen att arbetet med indrivningen är av
begränsad omfattning vid sidan av övrig
verksamhet inom exekutionsväsendet.
Riksskatteverket har instämt i att handläggningen
av fondavgifterna i och för sig är just av begränsad
omfattning i förhållande till exekutionsväsendets
mycket stora totala ärendemängd.
Riksskatteverket menar att regeringens
beräkningar av verkets merkostnader till följd av
fondavgiftsärendena, nämligen 2,2 miljoner kronor,
är korrekt. Det är också den kostnad som
Riksskatteverket faktiskt beräknar att hanteringen
av de här ärendena kommer att uppgå till. Uppbörd
och indrivning av fondavgifter skall enligt förslaget
ske på samma sätt som uppbörd och indrivning av
böter.
I och med inrättandet av en brottsofferfond skapas
utrymme för att ge ekonomiskt stöd till olika former
av brottsofferinriktat arbete. Brottsofferfondens
inrättande kan ses som en tydlig markering av att
statsmakterna nu klart vill stödja brottsoffren och
deras situation.
Socialdemokraternas avstyrkande av inrättandet av
brottsofferfonden visar att socialdemokraterna har
en ljummen inställning till att fortsätta att utveckla
brottsofferfrågor. I reservationen säger
socialdemokraterna att de i och för sig vill ha en
brottsofferfond men att den skall finansieras med
skattemedel. I ett läge när Sveriges ekonomi är
synnerligen ansträngd och det finns ett förslag som
ändå ger möjlighet att bygga upp en fond -- som
dessutom har ett pedagogiskt inslag -- är
socialdemokraternas inställning avslöjande. Det
tycks vara så att gärningsmännen alltjämt står i
centrum för dem. De vill inte att gärningsmannen
skall betala och därmed bidra till uppbyggnaden av
en sådan här fond.
När det sedan gäller administrationen av fonden
finns det ett förslag som går ut på att det inrättas en
brottsoffermyndighet. Det är den gamla
Brottsskadenämnden som då skall ombildas till ett
enrådighetsverk. Denna nya myndighet skall dels
pröva ärenden enligt brottsskadelagen, dels dela ut
pengar ur brottsofferfonden, dels utgöra ett
expertorgan för brottsofferfrågor. Det intressanta
är att när vi hade en hearing i justitieutskottet där
företrädare för Brottsskadenämnden var
närvarande var deras inställning densamma,
nämligen att en brottsoffermyndighet var en lämplig
ordning såväl för att handlägga ärenden enligt
brottsskadelagen som för att dela ut medel ur
brottsofferfonden. Brottskadenämnden i sig har inte
invänt mot att få en annan och ny organisation när
den tilldelas nya uppgifter.
Det övergripande målet för denna myndighet
kommer att vara att främja brottsoffrens
rättigheter, behov och intressen. När det gäller
ärenden enligt brottsskadelagen kommer det att
finnas en nämnd som är sammansatt som i dag, vars
uppgift kommer att vara att besluta i
brottsskadeärenden som är av principiell betydelse
eller annars av större vikt. Men det stora flertalet
ärenden kommer ändå att avgöras efter delegation.
Medel ur brottsofferfonden kommer att efter
ansökan utdelas till forskning inom
brottsofferområdet men också till utbildning och
information. Det har vidare angetts att medel ur
brottsofferfonden också skall användas för att skapa
ökade möjligheter till ekonomiskt stöd till ideella
organisationer, brottsofferjourer och kvinnojourer.
I propositionen behandlas förutom brottsofferfond
och brottsoffermyndighet ett antal frågor, bl.a.
förbättrat skydd för målsägande och vittnen genom
att förundersökningsprotokollet normalt inte skall
innehålla uppgifter om målsägandes eller vittnes
ålder, yrke och bostadsadress. Vidare skall
rättegångsbalken ändras så att de här uppgifterna
inte heller skall framgå av stämningsansökan,
vadeinlaga, revisionsinlaga och genmäle.
En annan fråga gäller utvidgade möjligheter att ha
med sig en stödperson. Det föreslås en rätt för
målsäganden att själv avgöra om en stödperson skall
följa med vid förhör och under rättegång.
Ytterligare en fråga som behandlas gäller att
underlätta för målsäganden att få ut av domstolen
fastställt skadestånd, och slutligen föreslås att
målsäganden i fall där brott har riktats mot någons
liv, hälsa eller frihet skall tillfrågas om han eller hon
vill bli informerad om den intagnes vistelse utanför
anstalt.
I betänkandet finns tre reservationer som handlar
om målsägande. Det är reservationerna 6, 7 och 8.
I reservation 6 yrkas av Ny demokrati att
målsäganden måste ges en starkare ställning under
förundersökning med bl.a. möjlighet till full insyn
för att kunna begära kompletterande utredning.
Regeringen konstaterar i propositionen att
målsäganden redan enligt gällande rätt har
långtgående möjligheter att ta del av uppgifter från
förundersökningen och att en utvidgning av den
rätten skulle komma i konflikt med sekretesslagens
regler. Dessutom blir målsägande som framställt
enskilt anspråk, väckt talan eller biträtt talan part i
rättegången. En målsägande som är part i en
rättegång har samma ställning som den tilltalade,
och därför delar utskottet regeringens ståndpunkt,
att det inte behövs någon utvidgad rätt för
målsäganden att ta del av
förundersökningsprotokollet.
I reservation 7 yrkar socialdemokraterna att lagen
om målsägandebiträde nu skall utvärderas i syfte att
få reda på om lagens regler utnyttjas på ett effektivt
sätt. Där säger vi i utskottsmajoriteten att lagen
ändrades så sent som i december 1993 och att
ändringen inte trädde i kraft förrän den 1 april i år.
Ändringen innebär bl.a. att målsägandebiträde
skall kunna förordnas i samtliga mål om brott enligt
brottsbalken under förutsättning att fängelse kan
följa på brottet och att målsäganden har ett särskilt
starkt behov av biträde. Eftersom den sista
ändringen knappt har hunnit träda i kraft menar vi
att det är för tidigt att nu starta en utvärdering. Vi
anser också att en utvärdering behöver göras men
att den bör anstå så att den nyligen gjorda
förändringen hinner verka innan resurser satsas på
utvärdering.
I reservation 8 talas det om anonymitet för
målsäganden och vittnen. Reservanten från Ny
demokrati menar att vittnen och målsägande i vissa
fall skall kunna tillförsäkra sig anonymitet under
förundersökning och rättegång. I denna fråga
menar utskottets majoritet att det med hänsyn till
den tilltalades rättssäkerhet inte är möjligt att
begränsa den tilltalades insyn i processen. Dessutom
måste det också beaktas att Europadomstolen har
avvisat möjligheten att använda anonyma vittnen
med hänvisning till att den europeiska konventionen
angående skydd för de mänskliga rättigheterna inte
tillåter detta.
Till sist tänkte jag kommentera reservation nr 9 som
handlar om utvärdering av åtgärder angående våld
mot kvinnor. Socialdemokraterna pekar i denna
reservation på att en rad åtgärder har vidtagits i
syfte att motverka våld mot kvinnor.
Socialdemokraterna vill nu ha en grundlig och
samlad utvärdering av samhällets åtgärder på detta
område.
Tyvärr måste jag säga att den bild som växer fram
av socialdemokraternas syn på brottsoffer har en
ganska negativ underton. Som jag redan har pekat
på har gärningsmännen under en följd av år alltid
stått i centrum för debatten. Förbättringar för
brottsoffren har låtit vänta på sig.
Nu börjar vi äntligen närma oss en lagstiftning till
förmån för brottsoffer. Då vill socialdemokraterna
säga nej till en brottsofferfond som skall ge
ytterligare utrymme för att lyfta fram brottsoffrens
situation. Trots att det i övrigt är en begränsad
lagstiftning som kommer till stånd för att stärka
brottsoffren och att den här lagstiftningen ännu inte
har mer än några få år på nacken kräver
socialdemokraterna redan nu en utvärdering av
målsägandebiträdesreglerna, som just tillkommit
för att stödja framför allt misshandlade och sexuellt
kränkta kvinnor.
Dessutom kräver socialdemokraterna en
utvärdering av de åtgärder som har vidtagits för att
stödja kvinnor som har utsatts för våld. Det är inte
en utvärdering som behövs för att stödja brottsoffer
utan en fortsatt utveckling till stöd inte minst för
incestoffer och sexuellt kränkta kvinnor. Dessutom
finns det fortfarande mycket att göra när det gäller
brottsoffren rent generellt.
Herr talman! Jag yrkar bifall till hemställan i
justitieutskottets betänkande och avslag på samtliga
reservationer.