Herr talman! Frågan om brottsoffrens ställning är
en fråga som under mina sex år i riksdagen har
utvecklats på ett mycket positivt och glädjande sätt.
När det gäller vårt gemensamma ansvarstagande,
vår gemensamma omtänksamhet om de människor
som oförskyllt drabbas av brott har medvetenheten
och åtgärderna under dessa år på ett konkret sätt
väsentligt förbättrat situationen just för brottens
offer.
Bakom varje brott finns det ett brottsoffer. Det
man främst då tänker på är kanske den enskilda
människan som råkar ut för ett våldsbrott, som
råkar ut för ett inbrott i sitt hem eller för stöld av sin
egendom. Men när det gäller andra typer av brott --
t.ex. miljöbrott, arbetsmiljöbrott eller vissa
ekonomiska brott -- kan dessa drabba större eller
mindre grupper av människor. På det området finns
det fortfarande många frågor som behöver
diskuteras och åtgärder som behöver vidtas för att
man skall kunna åstadkomma förbättringar för dem
som blir offer för den typen av brott.
I dagens betänkande framläggs ett förslag om att
inrätta en ny statlig myndighet, förslag om
finansiering av denna och förslag om hur en fond
som skall komma brottsoffren till godo skall
skapas.
Redan riksdagsåret 1990/91 hade Vänsterpartiet en
motion dels om att man skulle se över
brottsskadelagen med inriktningen att det skulle bli
lättare att få ersättning från Brottsskadenämnden,
dels med ett förslag om att man skulle tillföra medel
till Brottsskadenämnden genom att ta i anspråk en
viss procent av bötesmedlen.
Vi är därför öppna för att förbättra möjligheterna
för brottsoffer att få ersättning för de förluster som
går att ersätta som har uppstått till följd av brott. u
De organisationer som i dag finns när det gäller att
omhänderta de drabbade i ett akutskede --
brottsofferjourer och kvinnojourer -- börjar bli väl
utbyggda. Samarbetet mellan polis och jourer
fungerar på en del håll mycket bra. På andra håll
fungerar det mindre bra, men även där är det
utvecklingsbart, eftersom det ofta handlar om
utbildning och samarbetsutveckling.
Forskningen på området bedrivs i dag både i BRÅ:s
regi och vid olika fakulteter. Naturligtvis behövs
det mer forskning, vilket jag tror att det också
kommer att bli. I och med att man i Uppsala
inrättat en professur för kvinnoforskning kommer
säkert denna forskning att fortsätta.
De huvudönskemål som återstår är möjligheten att
på ett bättre sätt än hittills ekonomiskt kompensera
brottsoffer samt att fördela medel till åtgärder i
förebyggande syfte och för åtgärder som förbättrar
för brottsoffer generellt.
Vi anser i detta perspektiv att en något utbyggd
brottsskadenämnd kan administrera en sådan
verksamhet och tillstyrker därför inte inrättandet
av en ny statlig myndighet. Målet måste vara att så
litet pengar som möjligt går till byråkrati och så
mycket som möjligt till ändamålet brottsoffren.
Vi har också motsatt oss utskottsmajoritetens
förslag om varifrån pengarna till fonden skall tas.
Det kan synas vara pedagogiskt riktigt att de som
begått brott också skall vara med och betala till dem
som har drabbats. Men verkligheten är -- om man
är medveten om den -- att merparten av dem som
befolkar våra fängelser i dag inte har eller på länge
har haft någon inkomst och inte någon
förmögenhet eller andra tillgångar som kan tas i
anspråk för fondmedel. De flitpengar som fångarna
får är egentligen skattemedel som man i så fall
skulle få omfördela med en administrativ kostnad
till fonden.
Därför anser vi att det är en bättre, säkrare,
effektivare och enklare metod att ta fondmedel
motsvarande en viss procent från bötesbeloppet.
Här måste man liksom så många andra gånger väga
nytta mot kostnader. Att ta ut en avgift som går till
en för en brottsling väldigt diffus fond utan någon
direkt koppling mellan det brott som han har begått
och den avgift som han får betala tror vi inte har så
stor pedagogisk nytta att det kompenserar
kostnaderna för att administrera och omfördela
skattemedlen.
Herr talman! Vänsterpartiet kommer att rösta med
reservationerna 1, 3, 4, 5 och 10.
Vi anser att det inte ännu finns anledning att
utvärdera institutet målsägarbiträde, eftersom det
under årens belopp har byggts på till att gälla även
andra grupper. I dagsläget anser vi det inte heller
relevant att utvärdera åtgärder som vidtagits vad
gäller våld mot kvinnor utan anser att det är en
uppgift för den utbyggda brottsskadenämnden att
ta inititativ till.
(forts.)
Ajournering
Kammaren beslöt kl 17.55 att ajournera
förhandlingarna till kl 19.00 för middagsuppehåll.
Återupptagna förhandlingar
Förhandlingarna återupptogs kl. 19.00.