Herr talman! Det är riktigt att en del av den
lagstiftning som vi har talat om kom till under 1988.
Men jag vill faktiskt hävda att det inte var
socialdemokraternas förtjänst. Den
opinionsbildning som hade ägt rum i riksdagen med
hjälp av brottsofferfonder och kvinnojourer
utmynnade så småningom i att ett antal
lagstiftningsärenden kom till riksdagen.
De första förslagen som kom till riksdagen hade
många defekter, enligt mitt sätt att se. De har vi
justerat genom åren.
Alla de lagar som både Lars-Erik Lövdén och jag har
nämnt i våra anföranden har förändrats flera
gånger sedan 1988. Ingen av lagarna har funnits
särskilt länge i den tappning de för närvarande har.
Det är fel att redan nu tala om en utvärdering, innan
de har funnits tillräckligt länge.
Vi har i riksdagen i omgångar krävt att 1974 års
kriminalvårdsreform skulle utvärderas. Det har vi
gjort i motion efter motion, år efter år. Ingen av
socialdemokraterna tyckte att det var rimligt.
Reformen kom ändå till 1974. Först under den sista
tiden av denna regeringsperiod har en sådan
utvärdering kommit till stånd.
Det är ganska säreget att tala om en ökad
administration beträffande den här
brottsoffermyndigheten. Brottskadenämnden har i
dag 15--16 personer som handlägger ärenden. Dessa
personer räcker inte till. Man har stora balanser av
ärenden enligt brottsskadelagen. Det förslag som är
framlagt innebär att ytterligare två personer enbart
skall handlägga sådana ärenden. Dessutom skall två
personer utgöra en expertmyndighet. Kostnaderna
för detta torde stanna på någonstans kring 1,5
miljon.
Man pratar om att detta är enormt stora
förändringar och att det medför ökade
administrativa kostnader. Brottsskadenämnden
tyckte själv att man skulle bli en myndighet,
eftersom man fungerar som en domstol. Då skulle
man även få administrativa ärenden. Även om det
inte blir någon förändring beövs det ett
persontillskott. Det behöver finnas ca 20 personer.
Det enda nya blir i så fall att man kallar det för en
brottsoffermyndighet.
Lars-Erik Lövdén säger att detta medför ökade
administrationskostnader. Det vore intressant att
veta hur många personer han anser att
brottsofferfonden jämte Brottsskadenämnden
behöver ha för att handlägga ärendena.
Jag vill avsluta med att ta upp Riksskatteverket. Jag
har redan talat om att Riksskatteverket har sagt att
den faktiska kostnaden utgörs av 2,2 miljoner
kronor.