Fru talman! Om jag inte minns fel föregicks 1989
års riksdagsbeslut och lagstiftningen på flyktingområ-
det av en socialdemokratisk proposition till riksdagen.
Propositionen stöddes av en majoritet i riksdagen,
dock inte av Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Folkpar-
tiet. Jag tror att dessa partier var starkt emot den
skärpning av reglerna för flyktingar som då skedde.
Att riksdagen skulle stå helt bakom detta håller jag
alltså inte helt med om - det är väl fortfarande så att
regeringen lägger fram förslagen för riksdagen.
Jag förstår inte resonemanget att man inte skulle
kunna ta vara på Åseleandan därför att detta skulle
ske på bekostnad av dem som inte har någon som
engagerar sig i dem. På bekostnad av dem som inte
har någon som engagerar sig! Har vi någon form av
kvot för hur många som måste ut ur landet? Måste
man plocka in någon annan om man ruckar på den
kvoten? Så är det väl ändå inte? Varje ärende bedöms
för sig. Att detta skulle ske på bekostnad av dem som
inte har någon som engagerar sig är fel. Snarare skulle
det kunna få fler att engagera sig om man kände att
det lönade sig.
Invandrarministerns resonemang bygger på att re-
gelverket har blivit viktigare än humaniteten och
medmänskligheten. Detta resonemang kan vara bra
för Invandrarverket att föra, men det är knappast detta
vi har politiker till. Politiker har vi för att de skall
sätta de politiska målen, och för att de skall göra detta
i litet andra perspektiv än regelverkets.
Invandrarverket och angiveriet får jag kalla kårar
efter ryggen när jag hör talas om. Det känns fruktans-
värt att vi i Sverige skall behöva uppleva att man
stimulerar angiveri. Vi som ändå trodde på rättvisa,
solidaritet och medmänsklighet har plötsligt drabbats
av en helt annan ton här i Sverige.
En kommitté skall se över barnkonventionen. Jag
hoppas att barnkonventionen fortfarande gäller - vi
har faktiskt ratificerat den - på samma sätt som Ge-
nèvekonventionen gäller, och att det här inte är ett sätt
att gömma undan problematiska frågor i en kommitté.
Det brukar annars vara ett klassiskt sätt att slippa
debattera frågan. Man har gömt undan den i en
kommitté och hänvisar till kommittén.
Det är faktiskt dags att invandrarministern lovar
att öka solidariteten och att låta de människor få stan-
na som varit här med uppehållstillstånd utifrån pröv-
ningar som skedde tidigare. Jag kräver detta.