Herr talman! Vi i Folkpartiet har till denna debatt
och i det arbete som har föregått denna debatt kon-
centrerat oss på förslag som ger möjligheter för att
400 000 riktiga jobb skall växa fram. Därför har vi i
utbildningsavsnittet inte tagit upp väl kända liberala
ståndpunkter, bl.a. barntillägget i svuxa och dokto-
randtjänsterna, och inte heller tagit ställning till den
preliminära eller bedömda fördelning av högskole-
platser som presenterades i propositionen.
Utbildning är ingen quick fix. Det tar tid att gå på
en utbildning. Den som skall gå den måste vara moti-
verad så att han eller hon gör sitt bästa. Man måste
själv tro på att utbildningen är en bra personlig inves-
tering för ett riktigt jobb. Den utbildning man söker
sig till och skall gå på måste vara bra, dvs. ge kunska-
per och erfarenheter som ger en grund för en lust att
läsa och lära vidare.
Vi anser att socialdemokraterna har hanterat folk-
högskolor, komvux och högskolor ryckigt och använt
dem som ett slags dragspel för att manövrera arbets-
lösheten. Jag vill betona att utbildning aldrig får an-
vändas som verktyg för politiska utspel i syfte att
kortsiktigt kapa de synliga topparna av arbetslösheten.
Arbetslösa människor bör behandlas med respekt,
och i det ingår att de får samma möjligheter och
samma kvalitet på sin utbildning som icke arbetslösa.
Utbildningssystemet skall byggas ut för att motsvara
de krav som framtiden ställer, det är vi överens om,
men det bör inte ske genom att man termin för termin
ändrar spelreglerna för anslag, platser och studiefi-
nansiering.
Vi liberaler är t.ex. övertygade om att en bra bas
för en fortsatt bra utveckling för en ung människa är
tioårig grundskola och att den genomförs så fort som
möjligt. Massan av kunskaper har ökat och tiden
räcker inte till. En polarisering mellan teori, estetik
och praktiska ämnen är olycklig. En tioårig skola ger
tid för både IT-kunskaper, svenska språket - att tala,
läsa, skriva och förstå - och bild, slöjd och gymnas-
tik.
På samma sätt är vi övertygade om att ett mer
flexibelt gymnasium ger större livsrum för alla elever.
Vissa elever kan gå igenom det på två år, andra behö-
ver fyra år. Vissa kan efter grundskolan ta en paus
några år och komma tillbaka i komvux. Andra kan få
en lärlingsutbildning där deras mer praktiska begåv-
ning kommer till sin rätt och uppskattas.
Vi måste använda folkhögskolorna fullt ut. De har
en social miljö som är motiverande och ger en stimu-
lerande inlärningsmiljö för de unga och även äldre
som behöver det. Det finns många exempel på att just
folkhögskolorna har rätat upp många "strulpellar"
som andra skolsystem har misslyckats med. Viktigt är
att alla får en kärna av kunskaper för att platsa i da-
gens och morgondagens arbetsliv.
Vi tror också, herr talman, på de nya högskolorna.
De har visat en enastående livskraft och ett enaståen-
de nytänkande. Men sätt inte dem i motsatsställning
till de mer etablerade universiteten. Båda behövs,
båda måste få uppskattning för vad de uträttar och
bådas kvalitet på undervisning och forskning måste
säkerställas och ökas.
De 30 000 högskoleplatserna som, precis som
galten Särimner, nu tas upp för tredje gången är i
verkligheten som Beatrice Ask påpekade betydligt
färre. Om det visar sig att det inte går att expandera så
mycket med bibehållen kvalitet accepterar vi folkpar-
tister en långsammare takt, examinationstakt och
kvalitetssäkring. En kvalitet som håller i en interna-
tionell jämförelse är det allra viktigaste inom högsko-
lesystemets utveckling.
Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 85 om
kvalitet.