Herr talman! Det är alldeles riktigt att det i riks-
dagen finns en mycket bred enighet om vikten av att
stödja inte minst våra baltiska grannar men också de
andra demokratierna i Öst- och Centraleuropa. Dis-
kussionen gäller hur det ska ske. Då är Östersjömil-
jarden, enligt min uppfattning, ett dåligt sätt att göra
det på, inte minst därför att ambitionen med Öster-
sjömiljarden inte i första hand är att den ska vara ett
stöd utan att det i minst lika hög grad ska vara ett sätt
att skapa sysselsättning i Sverige. Den kom också,
som bekant, i den s.k. sysselsättningspropositionen
1996.
Jag har försökt följa Östersjömiljarden sedan till-
komsten, och jag tycker att det finns uppenbara bris-
ter. Jag vill ställa tre konkreta frågor till statsrådet
med anledning av detta.
För det första: Statsrådet sade nu, vilket regering-
en också har skrivit i 1998 års vårproposition, att
verksamheten har varit mycket framgångsrik. På vad
grundar statsrådet den uppfattningen? Vilka utvärde-
ringar har han som grund för det påståendet?
För det andra: I mars 1998 hävdade regeringen att
Östersjömiljardens - märk väl! - sysselsättningsef-
fekter kunde antas vara betydande på längre sikt. På
vilka utvärderingar eller dokument stöder sig statsrå-
det i det avseendet?
För det tredje: Vad kan Sverige göra för våra
grannländer i öst med hjälp av Östersjömiljarden som
inte är möjligt att göra inom det ordinarie öststödet?
Statsrådet sade också att Östersjömiljarden till-
kom vid sidan av och utöver det ordinarie öststödet.
Att den tillkom vid sidan av är helt uppenbart - det är
korrekt - men utöver? Det är bara en fråga om vilken
ambition man har inom det ordinarie öststödet. Vi
moderater har där löpande anvisat en betydligt högre
anslagsnivå än regeringen. Det är alltså inte nödvän-
digt att öka det just genom att införa en Östersjömil-
jard.