Fru talman! I det här betänkandet föreligger inga
reservationer som kräver att jag bemöter dem. Därför
kommer jag i mitt anförande att inrikta mig på att
sammanfatta en del av utskottets överväganden.
Sveriges kontakter med länderna öster och söder
om Östersjön bygger på månghundraåriga och nära
kontakter mellan människor, handelsmän och nä-
ringsidkare från länderna i området.
Med undantag av åren 1945-1989 har Östersjön
varit ett hav som bundit ihop länderna kring sina
stränder. Efter järnridåns fall 1989 och Sovjetunion-
ens upplösning 1991 har Östersjön återigen blivit en
viktig led för mänskliga kontakter, handelsmän och
näringsidkare och därmed en motor för tillväxt, ut-
veckling och ökad sysselsättning i området.
Fortsatta ansträngningar behövs emellertid för att
säkra demokratisk utveckling och säkerhetspolitisk
stabilitet i Sveriges närområde. Fortsatta ansträng-
ningar behövs för att underlätta handel och ekono-
miskt utbyte.
Jag vill betona att vi från utskottets sida ser handel
och teknisk utveckling som viktiga förutsättningar för
ekonomisk tillväxt och utveckling. Eftersom han-
delsministern deltar i debatten kommer jag inte att
ytterligare kommentera detta.
Från utskottets sida vill jag betona att vi finner re-
geringens skrivelse värdefull. Vi menar att den inne-
håller en bra och balanserad strategi för den framtida
Östersjöpolitiken.
Det är ett grundläggande svenskt intresse att verka
för de fyra övergripande mål för Sveriges samarbete
med Central- och Östeuropa som fastställdes av riks-
dagen 1995. Jag har i debatten tidigare i dag nämnt
målen men upprepar dem:
· att främja en säkerhetsgemenskap,
· att fördjupa demokratins kultur,
· att stödja en hållbar ekonomisk utveckling och
· att stödja en miljömässigt hållbar utveckling,
vilket även innefattar effektivare energisystem
och en ökad öppenhet gentemot omvärlden.
Vidare är det viktigt att de central- och östeuro-
peiska länderna får internationellt stöd för att fullfölja
övergången till demokrati och marknadsekonomi.
Efter den första fasen av stöd i synnerhet till de bal-
tiska staternas frigörelse och den andra fasen av stöd
till uppbyggnad av de demokratiska och marknadse-
konomiska samhällsinstitutionerna har nu en ny fas
inletts - EU-utvidgningen och den bredare Europain-
tegrationen.
Förebyggande av konflikter, inte minst i närområ-
det har varit, och är, en av de viktigaste uppgifterna
för svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Utvidgning-
en av EU är en mycket betydelsefull komponent i
byggandet av en genuin, allomfattande europeisk
säkerhetsordning. Det är av stor betydelse att de län-
der som inte är aktuella för EU-medlemskap så långt
som möjligt engageras i ett omfattande och nära sam-
arbete med EU och med unionens medlemsländer.
Från utskottets sida är vi därför mycket tillfreds med
den uppfattning som redovisas av regeringen i skri-
velsen:
· att beslut om att flera länder ska få inleda kon-
kreta förhandlingar om medlemskap helst bör
fattas redan hösten 1999,
· att den gemensamma strategin för Ryssland som
EU antagit snabbt måste genomföras samt
· att EU:s kapacitet att, med civila och militära
medel, förebygga och hantera kriser bör stärkas.
Fru talman! Den ekonomiska tillväxten i flera av
kandidatländerna har varit mycket god, medan ut-
vecklingen i Ryssland och andra tidigare Sovjetre-
publiker inte har varit så positiv på det ekonomiska
området. Att den ekonomiska utvecklingen har släpat
efter är enligt utskottets uppfattning oroande. Det
medför att de samhälleliga resurserna inte räcker till
för alla behov som finns, särskilt vad gäller insatser
av social karaktär.
Herr talman! Birgitta Ahlqvist kommer att närma-
re utveckla vår syn på stödet till Ryssland och fram-
för allt till Barentsområdet. Jag går därför inte närma-
re in på detta. Däremot tänker jag beröra förhållande-
na i Vitryssland.
Den politiska utvecklingen i Vitryssland ger an-
ledning till oro. Utskottet har kunnat konstatera att
regeringen vid ett flertal tillfällen gjort markeringar
när det gäller utvecklingen där, senast i oktober 1999
när den demokratiska vitryska oppositionen genom-
förde en manifestation i Minsk, vilken den vitryska
regeringen på ett våldsamt sätt försökte förhindra.
Dessutom fängslades flera framstående företrädare
för oppositionen.
Även EU har vid flera tillfällen gjort tydliga mar-
keringar mot de vitryska brotten mot de mänskliga
rättigheterna och de demokratiska friheterna.
Utskottet anser emellertid att det även är möjligt
att genomföra insatser till stöd för de demokratiska
krafterna, för en demokratisk utveckling i landet och
för de krafter som verkar för respekt för de mänskliga
rättigheterna. Så har även skett, både från EU:s sida
och från svensk sida.
Utskottets uppfattning är att samarbete med den
vitryska regeringen inte är möjligt så länge förhållan-
dena vad gäller respekten för de mänskliga och de-
mokratiska rättigheterna inte förbättras. Det får
emellertid inte utesluta mellanfolkliga kontakter och
kontakter mellan enskilda organisationer. Människor-
na i Vitryssland är i stort behov av internationella
kontakter, och den demokratiska oppositionen bör
uppmuntras.
Fru talman! Sverige har ett starkt intresse av att
miljöförbättrande investeringar kommer till stånd i
länderna runt Östersjön. Dessa investeringar medver-
kar till renare vatten och renare luft i Östersjöområ-
det. Det finns även sociala, ekonomiska och allmän-
politiska motiv för att bistå samarbetsländerna på
detta område.
I strategin pekas på vikten av att hitta möjligheter
att skapa kollektivtrafiksystem och godstransportsys-
tem som ger förutsättningar för tillväxt i kandidatlän-
derna på ett mera hållbart sätt.
Vad beträffar kärnsäkerheten har de svenska in-
satserna inledningsvis koncentrerats på säkerhetsför-
bättringar i de äldre sovjetiskbyggda kärnkraftverken.
Särskilt har insatser vid Ignalinaverket i Litauen prio-
riterats. Stödet har också omfattat stärkande av säker-
hetsmyndigheterna och förbättring av säkerhetskultu-
ren vid kärnkraftverken. Utskottet har inhämtat att det
finns en stark strävan från de nya självständiga stater-
na, inte minst i Baltikum, att ändra den befintliga
infrastrukturen på energiområdet, som byggdes upp
för att passa Sovjetunionens energiförsörjning. Den
kompetens och den erfarenhet som uppnås vid av-
stängningen och nedmonteringen av en reaktor vid
Barsebäck bör självfallet utnyttjas i östsamarbetet.
När det gäller olika typer av utsläpp i Östersjön
har utskottet inhämtat att engagemanget är stort från
svensk sida för att minska oljeutsläppen och för att
maskinrumsavfall och annat avfall från fartyg ska tas
om hand på bästa sätt.
När det gäller övergödningsproblematiken och ut-
släppen av kväve och fosfor har utskottet erfarit att
det vid ett möte med Helsingforskommissionen i
september 1999 fattades beslut om genomförande av
1988 års ministerdeklaration, vilken innehåller beslut
om en minskning med 50 % av långlivade organiska
föreningar, tungmetaller och närsalter från alla ut-
släppskällor jämfört med 1985 års nivå. Minskningen
ska vara genomförd senast år 2005 med en lägesrap-
port år 2003.
Fru talman! Utskottet menar att införandet av en
gemensam jordbrukspolitik och efterföljande struk-
turrationaliseringar inom jordbruket i vissa av kandi-
datländerna kan komma att medföra ett hot mot den
biologiska mångfalden i dessa länder. Vi menar där-
för att införandet av den gemensamma jordbrukspoli-
tiken och förberedelserna för medlemskapet inom
detta område måste ske i överensstämmelse med
gällande internationella avtal, inte minst konventio-
nen om biologisk mångfald, och att de svenska erfa-
renheterna från ekologiskt lantbruk bör tas till vara i
detta arbete.
Fru talman! Insatserna på det sociala området har
jag berört i mitt tidigare inlägg här i dag. Jag hade
tänkt att något kommentera det Ingrid Näslund sade,
men det kan jag göra i en replik senare.
Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till hem-
ställan i betänkandet.