Herr talman! Jag har flera gånger sagt att jag
tycker att den nya situation som vi ställdes inför när
kommunismen bröt samman krävde nya metoder och
en ny djärvhet i att uppfinna och hitta på nya instru-
ment och nya grepp i detta. Jag tror att det är flera här
i kammaren som delar den uppfattningen.
Det var mot den bakgrunden som den första Ös-
tersjömiljarden inrättades, för att snabbare och mera
obyråkratiskt kunna genomföra också stora projekt i
samarbete med andra länder. Utöver det som gäller
det ordinarie samarbetet, som ju är till för att bistå
andra länder, hade vi också ett svenskt ekonomiskt
intresse, t.ex. att det satsas på områden som har eko-
nomisk betydelse för oss, där vi har bra teknik, bl.a.
miljöteknik.
Det här välkomnades av näringslivet, och jag
tycker att vi har positiva erfarenheter. Det har funge-
rat obyråkratiskt, med korta beslutsvägar och snabb
hantering.
Erfarenheterna av den första miljarden är i huvud-
sak positiva. Riksdagen har till följd av det beslutat
om den andra miljarden.
Vi har tagit fasta på erfarenheterna av den första
miljarden genom Östersjöberedningens arbete. De har
utvärderat och funderat på administrativa aspekter av
detta. Dagens debatt om Östersjöskrivelsen är också
ett resultat av beredningens arbete.
Nu kraftsamlar vi vidare. Vi inrättar ett särskilt
sekretariat i Utrikesdepartementet för att hålla ihop
beredningen, och vi ökar fokuseringen på vilken typ
av projekt som vi ska använda den andra Östersjö-
miljarden till.
Utvecklingssamarbete är långsiktigt. Det gäller
sysselsättningseffekterna men också projektutveck-
ling och genomförande i allmänhet.
Jag vill också gärna säga att de här satsningarna är
någonting som har efterlysts från många håll, nämli-
gen att vi när vi använder skattemedel på det här
sättet ska i ökad grad tillvarata den kompetens som
finns i näringslivet och rikta den till områden där vi i
Sverige har särskild kompetens. Det har vi tagit fasta
på i detta projekt vad gäller Östersjömiljarden, och
det har vi gjort på ett sätt som har rönt uppskattning
och uppslutning från näringslivet och som kanske
kommer att få spridningseffekter vad gäller samarbete
på andra områden. Samarbete mellan staten och nä-
ringslivet behöver vi mer av i Sverige, inte mindre.