Herr talman! Jag hoppas att jag inte behöver upp-
repa de frågor jag ställde och att jag kan få svar på
dem senare.
Jag vill gärna kommentera lite grann av det som
utrikeshandelsministern sade. Jag delar verkligen
uppfattningen att stärkandet av banden med Ryssland
är det mest brådskande för EU under nästa sekel. Det
är kanske det som är mest brådskande för oss också.
Men jag hörde inga farhågor om den pågående ut-
vecklingen i Ryssland. Den är faktiskt ganska nega-
tiv. Det är en stor pessimism bland Rysslandkännare.
Det handlar inte bara om Tjetjenien, utan det handlar
om en hel del andra saker som sker i Ryssland just
nu. Det är svårt att vara optimist, hur gärna vi än vill
vara det i dag.
Jag har fått rapporter om att det växer fram något
liknande polisstaten under Bresjnevtiden. Det är kan-
ske att ta i, men i alla fall. Rättsosäkerheten ökar
bland vanliga människor, och de känner en stor osä-
kerhet inför utvecklingen. Det finns inte fungerande
institutioner, t.ex. bankväsendet. Det civila samhället
har svårt att utvecklas. Tbc är naturligtvis ett
skräckexempel. Man vågar inte släppa ut fångarna ur
fängelserna på grund av smittorisken.
Hur ser utrikeshandelsministern på utvecklingen i
Ryssland i verkligheten? Det är viktigt, och vi vill
vara positiva. Men nog kan man vara en smula orolig.
Det är samma sak med Ukraina och jordreformsar-
betet. Vi arbetar med frågan. När presidenten var här
frågade jag honom om jordreformer - man vill ju inte
ha jordreformer i Ukraina, jag vet inte om det har
hänt någonting sedan dess. Men han sade att de har
misslyckats där, och de har inte fått någon majoritet i
parlamentet.
Att det finns många bekymmer på vägen är det
minsta man kan säga om dessa länder. Vitryssland är
en sådan sak. Vi hade en interpellationsdebatt i kam-
maren för inte så hemskt länge sedan om alla de pro-
blem som finns i Vitryssland. Det är bra att Sverige
tar initiativ till att öppna ett informationskontor, lika-
så gäller det samarbetet mellan alla organisationerna.
Situationen är inte enkel.