Herr talman! Vi debatterar lagutskottets betänkan-
de nr 10 om vissa familjerättsliga frågor. Jag vill
börja med att yrka bifall till utskottets hemställan och
avslag på samtliga reservationer.
Betänkandet spänner över ett brett fält, och utskot-
tets motiv finns väl utvecklade i betänkandet. Jag
tänker därför bara ge en snabb överblick av de olika
sakfrågorna.
Precis innan jag gick upp i talarstolen debatterades
familjen och familjevärden. Jag vet inte om jämförel-
sen mellan det indiska kastsystemet och den svenska
familjepolitiken är en speciellt bra grund att börja den
debatten på. Själv hävdar jag nog att den svenska
familjepolitiken står sig stark och är helt ojämförbar
med den typen av system.
Kd har två motioner om betydelsen av stabila
familjerelationer. När det gäller familjebegreppet i
vid mening är det klart att familjerelationer är viktiga.
När jag talar om familjer lägger jag naturligtvis in
homosexuella och deras familjebildningar i det be-
greppet. Men det finns ingen anledning att med an-
ledning av kd:s motion ändra lagstiftningen. Utskottet
avstyrker därför motionen. Det är väl egentligen det
starkaste avståndstagande som Sveriges riksdag kan
göra från en motion eller åsikt. Därmed har jag också
svarat på Yvonnes fråga.
Rolf Åbjörnsson har motionerat om tilläggsdirek-
tiv till Samboendekommittén för att säkerställa att
samboendet inte blir ett andra klassens äktenskap.
Detta, vågar jag hävda, är väl tillgodosett med de
direktiv som faktiskt finns i Samboendekommittén.
Det ligger väl inom kommitténs direktiv.
Flera har motionerat om att homo- och heterosex-
uella sambor skall behandlas rättsligt lika. Det kan då,
som tidigare talare har sagt, vara värt att notera att
regeringen nu, i alla fall avseende bostadsbidraget,
efter en motion av undertecknad har sett till att även
homosexuella omfattas av rätten till bostadsbidrag,
vilket jag tycker är glädjande. I övrigt delar utskottet i
stort motionärernas uppfattning, men frågorna utreds i
Samboendekommittén. Utskottet vill inte föregripa
kommitténs arbete.
Yvonne Ruwaida har motionerat om vigseln och
menar att de 40 trossamfund som i dag har rätt att
förrätta kyrkliga vigslar inte längre skall få göra det,
utan att de endast skall få förrätta borgerliga vigslar.
Utskottet menar att detta är fel och att de kyrkliga
vigslarna är starkt förankrade i det svenska samhället.
Anknytningsvillkoren i partnerskapslagen debatte-
rade vi så sent som för 348 dagar sedan här i kamma-
ren, den 5 februari förra året. Ett flertal motionärer
vill att villkoren skall lättas upp och att man genom en
nordisk partnerskapskonvention skall kunna underlät-
ta för nordiska medborgare, boende i annat land, att
ingå partnerskap. I och för sig är syftet vällovligt, men
utskottet menar att denna problematik lättare löses i
det traditionella familjerättsliga arbete som pågår
mellan länderna.
Ett antal motioner och ett flertal partier i utskottet
kräver en lagstadgad talerätt vid hävande av faderskap
för makar och arvingar. Utskottet ser inget sådant
behov och konstaterar att dagens regler väl svarar mot
högt uppställda rättssäkerhetsmål. Av tidigare talare
har jag förstått att vi kommer att få återkomma till
detta i replikskiftet. Men min åsikt är att rättsläget inte
alls är så otydligt som flera talare vill göra gällande
utan att det mycket väl lever upp till barnets bästa och
till högt uppställda rättssäkerhetsmål.
Ann-Kristin Føsker motionerar om barns rätt till
information. Även om utskottet har mycket stor för-
ståelse för problemet i sig, tror inte utskottet att pro-
blemet går att lösa via en familjerättslig lagstiftning.
Utskottet avstyrker därför motionen.
Slutligen har Rolf Dahlberg och Bertil Persson
motionerat om arvsrätt för kusiner. Även denna fråga
diskuterade kammaren för 348 dagar sedan, då frågan
senast togs upp. Vi konstaterade då att denna rätt
avskaffades 1928. Den efterföljande debatten har
snarare rört sig i motsatt riktning, dvs. att i än högre
grad minska arvsrätten. Utskottet finner inte att saklä-
get har ändrats nämnvärt, vare sig sedan 1928 eller
sedan den 5 februari 1997, då frågan senast diskute-
rades.
Herr talman! Jag yrkar med det sagda bifall till
lagsutskottets hemställan i betänkandet.