Herr talman! I lagutskottets betänkande
1997/98:10 tas vissa familjerättsliga frågor upp. I
betänkandet behandlas ett tjugotal motionsyrkanden
från den allmänna motionstiden 1996 och 1997. Jag
tänker här bara beröra talerätten vid hävande av fa-
derskap och återinförande av arvsrätt för kusiner.
Jag tänker börja med talerätten vid hävande av fa-
derskap. Detta är, minst sagt, en ganska komplicerad
fråga. Jag skall försöka förklara så tydligt och samti-
digt så kortfattat som möjligt var problemen och
oklarheterna finns.
Sedan 1969 ärver även barn som fötts utanför äk-
tenskapet sin pappa. Vi kan nog alla, tror jag, förestäl-
la oss änkans och de andra arvingarnas förvåning när
det efter en makes död plötsligt dyker upp ett eller
flera för dem okända barn med vilka de skall dela
arvet. Änkan har små möjligheter att föra talan för att
häva faderskapet om det råder tvivel om att dessa
barn är barn till den avlidne maken. Utskottets ordfö-
rande Agne Hansson har beskrivit detta ganska or-
dentligt i sitt inlägg.
Det finns i princip tre möjligheter att fastställa el-
ler anta ett faderskap. När ett barn föds inom äkten-
skapet finns det något som heter faderskapspresum-
tion: Man bara antar att maken är pappa till barnet.
Här kan i vissa fall änkan och arvingarna väcka talan
vid domstol, dock med vissa tidsfrister. När ett barn
föds utan att föräldrarna är gifta med varandra fast-
ställs faderskapet genom en faderskapsbekräftelse. I
dessa fall är det oklart vem som äger rätt att föra talan
om ogiltigförklarande av faderskapet. Om faderskapet
fastställts genom en dom som vunnit laga kraft är
faderskapet definitivt avgjort. En prövning kan bara
ske om Högsta domstolen beviljar resning, och några
regler om vem som är behörig att söka resning finns
inte.
Herr talman! Så rörig och oklar är bilden, och så
olika behandlas arvingars talerätt vid hävande av
faderskap. Utvecklingen har ju gått framåt, och förfi-
nade tekniska metoder att fastställa faderskapet finns i
dag. Vi moderater anser att både änkan och den av-
lidnes barn skulle vinna ökad rättssäkerhet om ett
antal av de oklarheter och olikheter som jag beskrivit
förutsättningslöst utreds. Naturligtvis skall utgångs-
punkten vara barns bästa.
Moderaternas uppfattning delas av fyra andra par-
tier: Folkpartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och
Miljöpartiet. Utskottsmajoriteten, bestående av Soci-
aldemokraterna och Vänsterpartiet, tycker jag ligger
mycket nära ett bifall, men som så många gånger
annars vågar man inte ta steget fullt ut. Man skriver i
stället: "Om det i framtiden skulle visa sig att nuva-
rande regler leder till otillfredsställande resultat utgår
utskottet från att regeringen i lämpligt sammanhang
återkommer till riksdagen med förslag i ämnet."
Som representant för reservanterna anser jag att
det inte är fråga om "i framtiden". Problemet finns här
och nu redan i dag, så varför säga nej till detta?
Herr talman! Jag tänker nu övergå till återinföran-
de av arvsrätt för kusiner. Det är nästan exakt ett år
sedan vi diskuterade den frågan här i kammaren, även
då med anledning av en motion från Moderaterna.
Sedan dess har vi fått ganska många telefonsamtal
som visat att många har varit positiva till att vi har
tagit upp frågan.
Det har visat sig att väldigt många människor tror
att kusiner har arvsrätt, och därför skriver man inte
testamente.
Vidare har många som hört av sig till oss tagit upp
att de tycker att det är svårt att föra en diskussion med
Kammarkollegiet. Det är de som har hand om pengar-
na när det inte finns någon arvinge. Det är de som
förvaltar Allmänna arvsfonden. Då skall man föra en
diskussion med dem om att man kanske skall få ärva
ändå. Det tycker folk känns väldigt jobbigt.
För oss moderater är familjen och släkten den
viktigaste beståndsdelen i ett samhälle. Vi vill natur-
ligtvis också på olika sätt stärka familjens ställning.
Ett sätt är att låta kusiner ärva. Det går faktiskt inte
heller att bortse från den privatekonomiska betydelse
ett arv har i dag.
Ett av skälen till att avskaffa arvsrätten för kusiner
1928 var risken för uppsplittring av jordbruksfastighe-
ter och andra produktionsenheter i många små enhe-
ter. Detta ansågs ej vara bra ur nationalekonomisk
synpunkt. Herr talman! Detta gäller inte i dag, 1998.
Det finns alltså många skäl för att återinföra arvs-
rätt för kusiner. Förutom dem jag redan har nämnt kan
faktiskt svåra olyckor utplåna en hel familj på en enda
sekund. Av förståeliga skäl finns inget testamente.
Man kan också säga att arv som i dag tillfaller All-
männa arvsfonden kan användas till ändamål som
skulle ha varit helt främmande för den avlidne. Vidare
har vi i Sverige många människor från andra länder,
där synen på familjens betydelse och släkten som
socialt och ekonomiskt skyddsnät är stark.
Vi vill att frågan om utvidgad arvsrätt skall tas
upp i den pågående översynen av ärvdabalken.
Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation nr 9,
och naturligtvis står vi även bakom reservation nr 8
och kommer att stödja den vid en votering.