Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Jakt och viltvård

MARIA WETTERSTRAND (mp), 2002-04-05 (riksmöte 2001/02).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Jag tänkte tala om jakt ur djurens och

ekosystemets perspektiv i första hand. Det är något

som jag tycker har kommit i skymundan lite grann i

den här debatten hittills.

Miljöpartiet grundar sin ideologi på fyra solidari-

teter. En av dem är solidaritet med djur, natur och det

ekologiska systemet. Miljöpartiets syn på jakt- och

viltvård handlar om långsiktig hållbarhet och om att

ta ansvar för de arter som lever vilda i vårt land och

för ekosystemen. Det handlar också om viktiga etiska

ställningstaganden. Vi vill att all jakt som bedrivs ska

vara hänsynsfull, reglerad och långsiktigt hållbar. Ur

vår synpunkt finns det då vissa grundläggande förut-

sättningar som behöver uppfyllas.

Den första är att jakten bör anpassas efter storle-

ken på populationerna på de jagade arterna. Jakt på

arter där populationerna minskar kraftigt ska inte ske,

och det gäller egentligen oavsett om det beror på

jakten eller någon annan orsak att populationerna

minskar. Det måste finnas en försiktighetsprincip.

Arter som finns på artdatabankens hotlista ska inte

få jagas. Det är den andra punkten. Det faktum att en

art förs upp på hotlistan borde automatiskt innebära

ett stopp för allmän jakt. Det tar vi upp i reservation

nr 7.

Vi tycker inte heller att djur ska jagas under häck-

ningstid. Jakt under häckningstiden strider mot EU:s

art- och habitatdirektiv och är inte heller etiskt ac-

ceptabelt. När föräldrar till små ungar dödas innebär

det ofta döden även för ungarna, och ändå tillåts jakt

under häckningstiden för flera arter i dag där ungarna

är beroende av sina föräldrar.

Vi tycker också att det är viktigt att jakten ska ta

hänsyn till konsekvenserna för arter som inte jagas.

Ett exempel är jaktfalk och ripa. Jakten på ripa kan

hota jaktfalkens population eftersom ripan är ett av de

viktigaste bytena. Det handlar om insikten att djur har

en viktig roll i naturens ekosystem och inte blott och

bart finns till för oss människor. Försiktighetsprinci-

pen måste råda när man gör sådana här övervägan-

den.

Vi tycker också att det är viktigt att jakttider och

antal djur som skjuts ska baseras på inventeringar.

Man ska alltså så långt det är möjligt försöka att göra

en uppskattning av populationernas storlek och ut-

bredning när man bestämmer jakttider och antalet

djur som får skjutas. Vi har sett till att det har skjutits

till en del pengar till detta så att det har förbättrats.

Vi tycker inte att jakt ska ske i nationalparker.

Och, sist men inte minst, alla jaktformer ska vara

etiskt och miljömässigt acceptabla. Vi vill exempelvis

förbjuda grytjakt på grävling och räv, vilket vi tar upp

i reservation nr 6. Grytet bör kunna vara en fristad för

djuren. Metoden med grytjakt innebär också onödigt

lidande för djuren, vilket Vänsterpartiet tog upp i

diskussionen tidigare.

Utifrån de här förutsättningarna ska jakt få bedri-

vas. Att jaga är ur många aspekter ett mer etiskt ac-

ceptabelt sätt att få kött på bordet, då det kommer

från djur som har fått leva sin liv fria och som dess-

utom nyttjat föda och mark som vi inte avsett för

spannmålsproduktion.

Kortfattat skulle man kunna säga att det handlar

om att dagens viltvård ska ersättas med faunavård

som omfattar alla vilda arter, inte bara jagat vilt. Na-

turvårdsintressena behöver stärkas och ges större

inflytande än jaktintressena. Ofta går de här intresse-

na ihop. Det är helt sant. Men ibland går de också

emot varandra. Ett sätt som vi föreslår är att inrätta ett

faunaråd som består av representanter för naturvårds-

organisationer, jägarkåren, djurrättsrörelsen och vilt-

forskare i lika delar. De bör ha till uppgift att se över

jaktens praktiska och etiska aspekter och vara rådgi-

vande om jakttider och jaktformer.

På grund av den tidigare diskussionen måste jag

också göra några kommentarer när det gäller rovdju-

ren. Moderaterna tog upp ett antal förslag som de

stöder som innebär att man ger lite friare möjligheter

att skjuta varg. Som vi ser det är det stora problemet

att de här s.k. rättigheterna står i motsats till varandra.

Det handlar om vargens rätt till överlevnad som art

och jägarens rätt att göra vissa saker, t.ex. att skydda

sin egendom, som Moderaterna säger, dvs. hunden.

Att se hundens liv endast i perspektivet som jägarens

egendom är för övrigt kanske signifikant för en viss

syn på djur som jag inte stöder.

Det är ett faktum att forskare anser att för att

vargstammen ska vara ens kortsiktigt livskraftig be-

höver den öka till 500 djur. Dit är det långt i dag. Vi

har satt ett etappmål på 200 djur. Det är man inte

heller uppe i ännu. Så länge de här sakerna står i

motsats till varandra så tydligt som de gör i dag kan

vi inte acceptera att vargens fortlevnad riskeras för att

t.ex. ett mindre antal hundar används som ett emotio-

nellt slagträ i den här debatten. Det handlar naturligt-

vis om ett fåtal hundar om man jämför med andra hot

som finns mot hundar i dagens samhälle.

Om det här motsatsförhållandet upphör tycker vi

att man får diskutera vilka prioriteringar som ska

göras och om man ska ha mer frikostiga regler för att

skjuta av varg och vilka saker man i så fall vill utöka

möjligheterna med.

När det gäller riskerna för barn var det faktiskt så

tidigare att man skickade ut barnen i skogen för att

vakta får. Man ansåg att de skyddade fåren emot

vargangrepp. Såvitt jag vet är det en människa i Sve-

rige som har blivit dödad av varg på 200 år.

Gungorna på fritis är betydligt farligare än varg

för barnen, och de är dessutom betydligt fler. Vi ac-

cepterar många saker som är farliga i dagens samhäl-

le. Vi accepterar bilar. De dödar ett antal hundar,

många andra djur och de dödar t.o.m. människor

varje år. Vi accepterar tiotusentals farliga kemikalier,

och vi accepterar t.ex. rökning. Det är väldigt viktigt

att jobba med riskminskning när det gäller alla farliga

saker som vi av olika anledningar har valt att åt-

minstone tillfälligtvis acceptera i vårt samhälle. Det

gäller oavsett om de här riskerna kommer ifrån en bil,

farliga kemikalier eller varg. Det tycker jag är ett

väldigt viktigt perspektiv i den här diskussionen.

Jag stöder naturligtvis alla Miljöpartiets reserva-

tioner, men jag väljer att yrka bifall endast till reser-

vation nr 17.

Debatten

Hämtad sida: 46

46 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

MARIA WETTERSTRAND (mp): Jakt och viltvård (2002-04-05) — PRESS0