Fru talman! Äntligen! Jag har i den här talarstolen
åtskilliga gånger tagit upp brister i och krävt föränd-
ringar av de totalförsvarspliktigas situation, men alla
gånger har jag fått avsluta med att den här frågan
kommer att behandlas senare. Nu är det äntligen
"senare".
Förutom regeringens proposition och motioner till
denna finns det motioner från hela mandatperioden.
Förslagen i betänkandet kommer att få stor betydelse
för de totalförsvarspliktiga på många områden. Kon-
kreta förslag och beslut om civilt meritvärde saknas
dock. Det pågår ett arbete och det finns förslag både
vad gäller det civila och det militära området. Väns-
terpartiet kommer att hålla ögonen på det här, på den
fortsatta utvecklingen, och inte förtröttas för att total-
försvarsplikten ska få det meritvärde som är viktigt
för den enskilda och hans eller hennes framtida liv.
De ekonomiska villkoren förbättras med höjd
dagersättning till 66 kr och en utbildningspremie på
maximalt 39 700. Det är ett bra och nödvändigt första
steg för att ge totalförsvarspliktiga en mer rättvis
ersättning jämfört med ungdomar som studerar eller
arbetar.
Ett enigt utskott har ställt sig bakom personskade-
skyddet och att det förbättras. Det är av stor betydelse
att Försvarsmaktens rehabiliteringsansvar på tre år
med möjlighet till förlängning på två år nu kan
genomföras. Vi har också varit eniga om att garanti-
nivån för livränta ökas från regeringens förslagna fem
till sju prisbasbelopp om någon olycka skulle inträffa.
Men det är också nödvändigt att förebygga att något
händer. Ett trygghetssystem får ju aldrig ersätta det
förebyggande arbetet. Därför vill jag speciellt lyfta
fram säkerheten för värnpliktiga.
Vi väckte en motion för två år sedan och fick till
stånd en utskottsutfrågning. Referat från den ut-
skottsutfrågningen finns bilagt i det här betänkandet. I
utfrågningen deltog många instanser och ansvariga
inom många olika områden, som säkerhetsansvariga i
Försvarsmakten och värnplikts- och civilpliktsråden
för att nämna några. I min inledning vid den här ut-
skottsutfrågningen sade jag bl.a. att: "Försvarsmakten
är en farlig arbetsplats. Man handhar vapen, tunga
stridsvagnar och annat som utgör säkerhetsrisker. - -
- De värnpliktiga är dessutom unga, de har inte arbe-
tat ihop förut och de har olika erfarenheter och bak-
grund. - - - Den relativa skadefrekvensen är mer än
dubbelt så hög bland värnpliktiga som hos t.ex. bygg-
nadsarbetare. Den uppvisar också mer än fyra gånger
så många olyckor bland värnpliktiga som hos yrkes-
officerare i snitt. - - - Det är inte för att hitta synda-
bockar ... som den här utfrågningen genomförs. Det
är för att lyfta fram frågorna, sätta fingret på proble-
men och ... komma till rätta med bristerna förebygga
olyckorna."
Alla har väl läst i tidningarna om allvarliga skador
och dödsolyckor bland värnpliktiga. Det var inte då
och är fortfarande inte acceptabelt att unga människor
ska behöva riskera liv och lem när de genomför sin
plikttjänstgöring. Försvarsmakten har under de två år
som gått utvecklat sitt säkerhetstänkande. De krav vi
ställde i motionen om förbättrad incidentrapportering,
översyn av de s.k. baskerproven, trafikbestämmelser
och säkerhetsrutiner har genomförts. Olycksfallen har
minskat. Det är bra. Det är utmärkt.
Försvarsmaktens ledning har gjort ett mycket bra
jobb. Men det är lång väg mellan bra säkerhetsrutiner
och instruktioner och den verklighet som finns på
förbanden. Bra säkerhetsrutiner och instruktioner kan
aldrig bli säkrare än det allvar som finns hos dem som
ska leva upp till dem. Vi vet att det på de olika ut-
bildningsenheterna, trots bra regler, förekommer slarv
med säkerheten. Det gäller fortfarande att hålla frågan
aktuell, att man i länken mellan den enskilde värn-
pliktige och hans eller hennes befäl aldrig slappnar av
i säkerhetstänkandet.
Fru talman! Det är bra att utskottsmajoriteten
håller fast vid pliktsystemet. Vänsterpartiet anser att
det är en grundläggande demokratisk fråga att det
militära våldsmonopolet har en folklig förankring.
Frivillig rekrytering ligger nära ett yrkesförsvar.
Men folklig förankring har hittills bara inkluderat
den manliga delen av folket, med frivillighet för
kvinnor. Vi vill ha en allmän totalförsvarsplikt, lika
självklart som att vi har allmän rösträtt. I början var
den allmänna rösträtten också bara förbehållen män.
Man fick fatta ett särskilt beslut för att inkludera
kvinnorna och erkänna att de också var en del av
folket och därmed skulle inkluderas i begreppet all-
män. Nu väntar vi på att det även inom totalförsvars-
plikten fattas beslut som inkluderar kvinnor i folket
för en reell allmän värnplikt.
Men vi vill inte att fler totalförsvarspliktiga tas ut
än som behövs. Det är alltså inte en utökning av an-
talet värnpliktiga vi förespråkar.
Varför ska vi ha allmän värnplikt? Jo, män och
kvinnor ska vara lika inför lagen. Vår nuvarande
grundlag som säger att den militära plikten bara gäller
män är diskriminerande. Kvinnors erfarenheter och
kunskaper behövs. De ska vara en aktiv del av helhe-
ten. Försvaret har fått nya uppgifter och annan inrikt-
ning. Det behövs inte så mycket muskler som tidiga-
re, mer hjärna och förstånd. Jag är övertygad om att
dessa egenskaper är jämnt fördelade över befolkning-
en. Försvaret kan inte avstå från halva befolkningen
när man ska ta ut den bäste eller bästa till uppgiften.
Men givetvis måste Försvarsmaktens arbetsmiljö
göras mer anpassad till både kvinnor och män och
arbeta vidare mot sexuella trakasserier, förändras från
machokultur till en mer mänsklig kultur helt enkelt.
Detta har för övrigt också stor betydelse för att göra
värnplikten säkrare och minimera skadorna till en
nolltoleransnivå. Det behövs mycket arbete för att
genomföra detta.
Jag är glad att kunna citera vår försvarsminister
från den interpellationsdebatt vi hade den 31 januari i
år: "Utbildning i hela försvarsmakten i könsrollsfrå-
gor, genderperspektiv - ja, det är centralt." Björn von
Sydow sade också: "Samtliga anställda och de total-
försvarspliktiga som fullgör värnplikt genomgår ut-
bildning som syftar till att stävja sexuella trakasserier.
Vid förband, skolor och andra enheter arbetar myn-
digheten kontinuerligt med att utbilda rådgivare som
man kan vända sig till, om trakasserier av detta slag
skulle förekomma." Mycket bra!
Det går sakta men säkert framåt mot en allmän
totalförsvarsplikt. Pliktutredningens majoritet föror-
dade lika plikt för kvinnor och män. Både regeringen
och Försvarsmakten anser att det är viktigt att öka
andelen kvinnor, både som befäl och som värnplikti-
ga. Försvarsmakten har uttalat att man är positiv till
en allmän mönstringsplikt. Värnpliktsrådet har på sin
senaste kongress diskuterat frågan och ställt sig bak-
om kravet på lika plikt för män och kvinnor. Så det
finns hopp.
Det finns också hopp i betänkandet när man skri-
ver: Konsekvenserna av en könsneutral plikt är inte
tillräckligt utredd. Därför är det för närvarande inte
aktuellt. Men utskottet utgår från att regeringen åter-
kommer till riksdagen och informerar om vilka utred-
ningar och förberedelser som görs för att i ett längre
tidsperspektiv möjliggöra införandet av en könsneu-
tral totalförsvarsplikt. Detta verkar mycket hoppfullt,
tycker jag.
I väntan på dessa utredningar och förberedelser
yrkar jag bifall till Vänsterpartiets reservation nr 4 i
frågan.
Fru talman! Vi har också en annan reservation
som vi naturligtvis står bakom. Den handlar om för-
måner för värnpliktiga i samband med tjänstgöring
vid bränder, översvämningar osv. De får samma
dagersättning för detta arbete som om de var kvar på
luckan och gjorde sina vanliga arbetsuppgifter. Vi
anser att de borde ha en rimlig ersättning för det här
arbetet. Men för tids vinnande yrkar jag inte bifall till
denna reservation.