Totalförsvarsplikten

Fru talman! Kristdemokraterna har ingen reserva-

tion i detta betänkande, men ett särskilt yttrande.

Formellt tillstyrker vi således förslaget i betänkandet,

men vi har ändå vissa betänkligheter vad gäller olika

förslag till beslut.

Redan inledningsvis vill jag speciellt framhålla att

vi är positiva till att det råder full enighet i försvarsut-

skottet om de olika lagförslagen. Exempelvis föreslås

lagen om statligt personskadeskydd ändrad så att bl.a.

garantinivån för livränta fastställs till minst sju pris-

basbelopp och inte minst fem, som regeringen före-

slog.

Sedan anser vi också, för att nämna något ytterli-

gare, att det är bra att lagen om disciplinansvar inom

totalförsvaret m.m. ändras så att bl.a. utegångsförbu-

det avskaffas och att påföljden "extratjänst" ska kun-

na kombineras med löneavdrag, och de övriga lagför-

slag som tidigare nämnts här i debatten. De rent juri-

diska formaliteterna är vi så här långt positiva till.

Fru talman! Det har ofta hävdats att personalen är

totalförsvarets viktigaste resurs. Att personalförsörj-

ningen inom de militära delarna av totalförsvaret är

av central betydelse understryks inte minst av att

frågan har förekommit, åtminstone i periferin, varje

gång ett nytt försvarsbeslut har varit aktuellt under de

senaste tio åren.

I exempelvis Försvarsmaktens underlag den 10

oktober 1998 till den säkerhetspolitiska kontrollsta-

tionen framhölls att dagens personalförsörjningssy-

stem i fråga om officerare inte svarade mot de krav

som den framtida organisationen ställer. Försvars-

makten ansåg således redan då att ett nytt system

borde tas fram.

Också i regeringens proposition 1998/99:74 För-

ändrad omvärld - omdanat försvar konstaterar re-

geringen bl.a. att det på grund av ett inte tillräckligt

bra underlag gällande personalfrågorna inte var möj-

ligt att ge en samlad syn på ett framtida personalför-

sörjningssystem för Försvarsmakten. Regeringen

framförde vidare att det var av stor vikt att ett sådant

system togs fram. Detta borde, enligt regeringen,

innefatta alla kategorier, således även civilanställda,

reservofficerare, pliktpersonal och frivilliga. I ett

sådant personalförsörjningssystem borde jämställd-

hetsfrågorna få en framträdande roll, sades det.

Men, fru talman, nu har nästan fyra år gått sedan

detta uttalades. Tyvärr måste jag säga att något hel-

täckande personalförsörjningssystem har jag ännu

inte sett till. Nu är alltså totalförsvarsplikten en viktig

delkomponent, som ligger på riksdagens bord ännu en

gång. Jag hoppas, efter diskussionen hitintills i dag,

att den snart kommer upp igen.

Fru talman! De militära delarna av totalförsvaret

bygger sin personalrekrytering såväl när det gäller

yrkesofficerare som reservofficerare till hundra pro-

cent på pliktlagarna. Det har tidigare konstaterats.

Därför är det viktigt att pliktlagarna utformas på ett

sådant sätt att Försvarsmakten i varje läge får tillgång

till ett urval som är optimalt för de uppgifter som ska

lösas i dag, men också i framtiden.

En del av de enskilda motioner som behandlas i

betänkandet, däribland ett par med min underskrift,

pekar mot en utveckling som inte går att bromsa. Det

gäller framför allt att det framtida totalförsvaret har

behov av värnpliktiga och officerare med olika bak-

grund och kompetens. Detta har också visat sig i

totalförsvarets internationella insatser, som vi också

har hört här i dag. I dagens och framtidens försvar är

det inte enbart muskelstyrkan som är det domineran-

de behovet. I det nya totalförsvar som är under ut-

veckling måste också behovet av andra egenskaper

inventeras. Vi är i dagsläget dåliga att ta till vara den

kunskap som såväl unga kvinnor som ungdomar med

invandrarbakgrund besitter.

Om regeringen och Försvarsmakten verkligen vill

ha fler kvinnor och fler ungdomar med invandrarbak-

grund i försvaret och som officerare, vilket man säger

sig vilja, krävs en helt ny typ av rekrytering. Men före

en sådan rekrytering måste Försvarsmakten t.ex. ha

en klar målsättning för hur både kvinnor och män

utifrån sina förutsättningar kan medverka till att byg-

ga upp det nya försvaret. I målsättningsarbetet måste i

så fall kvinnorna tas med på ett helt annat sätt än

tidigare, liksom i verksamhetens planering och verk-

ställighet. Pliktlagstiftningen måste också vara tydlig

och inte kunna ge anledningar till diskriminering.

I målsättningen måste också ingå en beskrivning

av vilka uppgifter kompetenta värnpliktiga, officerare

och andra grupper utifrån totalförsvarets behov ska

ha. Dessutom måste rekryteringsförfarandet ändras,

miljön förbättras samt attityder och inställning till

kvinnor och ungdomar med invandrarbakgrund i

grunden ändras. I framtiden kommer det inte så

mycket att handla om man eller kvinna, utan om

kompetens och förmåga. Och enbart de två kriterier-

na, kompetens och förmåga, har dessutom många

dimensioner.

När det gäller kvinnor vet jag att Försvarsmakten

arbetar hårt för att få in fler kvinnor i försvaret. Men

kvinnor är inte och kan aldrig bli kopior av män eller

något slags sämre mänsklig manlig upplaga, utan de

har förutom generella egenskaper, liksom alla andra,

sina speciella förutsättningar utifrån konstitution,

begåvning och engagemang - förutsättningar som det

måste gå att ta till vara.

Angelägenheten av att regeringen får upp ögonen

för att det är ett tvåkönat försvar som det måste plane-

ras för och med kan inte nog understrykas. Den tiden

är redan förbi när försvaret var enkönat. Jag anser att

det är hög tid att det accepteras fullt ut att vi i dag har

ett tvåkönat försvar, med allt vad det innebär. Det är

med mitt sätt att se ett mänskligt rättighetskrav.

Fru talman! Försvarsmakten har en uttalad önskan

om fler kvinnliga officerare. Olika rekryteringsvägar

till officersyrket kan vara en framkomlig väg i det

sammanhanget. Men framför allt måste det traditio-

nella intagningssystemet för värnpliktiga förändras.

Det kan t.ex. inte vara rimligt att ingen hänsyn tas till

kvinnors konstitution vid mönstringsförfarandet. De

prov de mönstrande genomgår är helt uppbyggda

efter unga pojkars konstitution och muskelstyrka.

Unga flickor har en annan muskelmassa, som måste

gå att mäta på ett annat sätt än pojkars råstyrka.

Många kvinnor blir skrämda redan vid mönstringen i

dag.

Tar man konsekvenserna fullt ut av att försvaret i

dag är tvåkönat och behöver både män och kvinnor

måste det till ett helt annat urvalssystem, än dagens

mönstring, som är uppbyggt för att värdera unga

mäns förutsättningar att ingå i totalförsvarets obliga-

toriska delar. För att komma till rätta med detta mås-

te, anser jag i min motion, den obligatoriska mönst-

ringen göras annorlunda och mönstringsplikten verk-

ligen gälla alla ungdomar oavsett kön. Men så långt

har man inte kommit än.

Det nuvarande mönstringssystemet fungerar ut-

märkt om man, som regeringen, strävar efter att upp-

rätthålla illusionen av den allmänna värnplikten och

folkförsvarstanken. Men med en krympande för-

svarsmakt och med ett i vissa delar ihåligt frivilligför-

svar är det fullständigt orimligt att tänka i de banorna.

Totalförsvarsplikten, och därmed även mönstringen,

måste i stället anpassas så att Försvarsmakten i varje

befattning får rätt man på rätt plats - även om det

visar sig vara en kvinna!

Fru talman! Det finns en aspekt av mönstrings-

proceduren som sällan eller aldrig lyfts fram i debat-

ten, nämligen den vetenskapliga behållningen av

mönstringsresultaten. Den statistik som tas fram vid

mönstringen används bl.a. som underlag vid olika

vetenskapliga undersökningar om det fysiska och

psykiska hälsotillståndet hos landets unga.

Jag brukar framhålla att mönstringens tvingande

fysiska och psykiska undersökningar av alla män ger

en helt skev bild av hälsotillståndet hos Sveriges unga

befolkning. Hälften av den unga populationen finns ju

inte med.

Den statistik som tas fram vid mönstringen an-

vänds bl.a. som underlag vid olika vetenskapliga

undersökningar om det fysiska och psykiska hälsotill-

ståndet hos landets unga. Kvinnorna räknas inte in i

de sammanhangen - eller också gör de det, dvs. poj-

karnas hälsostatus räknas som om den även gällde

flickorna. Detta synsätt och denna praxis har man haft

när det gäller den medicinska forskningen om t.ex.

läkemedel.

Jag anser att det är en stor brist, inte enbart ur

forskningssynpunkt utan också ur jämställdhetssyn-

punkt, att det inte finns en samlande bild av den unga

kvinnliga befolkningens hälsotillstånd. Även de unga

flickorna ska ha en chans att få reda på sina möjlig-

heter grundade på bl.a. psykisk och fysisk status.

Fru talman! Sammanfattningsvis anser vi kristde-

mokrater att arbetsmiljön inom totalförsvaret ständigt

måste förbättras, att rekryteringsförfarandet bör göras

könsneutralt och att arbetet med att förändra attityder

och inställningar till kvinnor och ungdomar med

invandrarbakgrund som aktiva deltagare i totalförsva-

ret ges högsta prioritet.