Herr talman! I år är det 100 år sedan allmän värn-
plikt infördes i Sverige. Vad vore väl en bättre pre-
sent än den att göra födelsedagsbarnet verkligen värd
sitt namn? Det är hög till att göra den manliga värn-
plikten till en allmän värnplikt. Folkpartiet har länge
förordat en allmän värnplikt i dess riktiga bemärkelse,
dvs. gällande såväl kvinnor som män. I dag är frågan
mer aktuell och angelägen än någonsin.
Utvecklingen i samhället såväl som inom försva-
ret och den militära sfären har gjort att ett villkorslöst
öppnande av de militära institutionerna för kvinnor är
oundvikligt men också nödvändigt. Skälen till att låta
även kvinnor omfattas av pliktlagarna är flera. Samti-
digt som vårt värnpliktssystem i dagarna firas står det
allt klarare att födelsedagsbarnet självt inte mår sär-
skilt bra.
Ett av de allvarligare tecknen är de återkommande
rapporterna om sexuella trakasserier och kvinnor som
hoppar av sin värnpliktsutbildning i förtid på grund
av "hälsoskäl" etc. Undersökningar har visat att mer
än hälften av alla kvinnliga officerare någon gång
varit utsatt för direkta sexuella trakasserier. Integre-
ringen av kvinnor i försvaret har uppenbarligen inte
lyckats. Trots detta väljer regeringen att bortse från
Pliktutredningens rekommendation att utvidga plikten
att fullgöra värnplikt till att gälla även kvinnor.
Herr talman! Skälen till att göra män och kvinnor
lika skyldiga att försvara sitt land är främst kvalitati-
va. Försvarsmakten står i dag inför stora förändringar.
Nya uppgifter och nya strukturer innebär stora utma-
ningar för den militära institutionen. I dagens och
framtidens försvarsmakt ökar kraven på bl.a. flexibi-
litet och inte minst att rätt man eller kvinna är på rätt
plats vid rätt tillfälle.
Detta innebär att man inte längre kan unna sig
lyxen att tacka nej till hälften av den befintliga kom-
petensen i vårt land. Med en könsneutral värnplikt
skulle man tillgodose de samlade personalbehoven
inom civilt och militärt försvar genom att utgå från
hela befolkningen. Försvarsmakten behöver kvinnor-
na och den kompetens som de besitter för att utveck-
las i takt med omvärlden och därmed kunna erbjuda
svenska folket det försvar som det med rätta förväntar
sig.
Herr talman! Ett annat skäl till att utsträcka plik-
ten till att gälla även kvinnor ligger i nödvändigheten
att säkra folkförankringen av vårt försvar. Det har
stor betydelse att vi alla känner ett ansvar för och
efter förmåga medverkar till Sveriges försvar. Jäm-
ställdhet och kvinnors deltagande är naturliga i hela
det övriga samhället. Det borde inte vara orimligt att
tro att om försvaret av Sverige ska fortsätta att vara
en angelägenhet just för hela befolkningen måste
Försvarsmakten visa att den respekterar och omfattar
de värderingar och normer som gäller i övriga delar
av samhället. Den tid är för länge sedan förbi då mi-
litären kunde leva sitt eget liv med sina egna regler
och sin egen kultur. Försvarsmakten måste vara en
spegling av det samhälle den faktiskt är satt att för-
svara.
Herr talman! Det finns också en jämställdhets-
aspekt som är väl värd att framföra. Även kvinnor ha
rätt att försvara sig. Ofta ser vi i dag kvinnan som ett
försvarslöst offer såväl i krig som i fred. Som jag ser
det är det alla kvinnors rätt att lära sig att försvara sig
själva, sina barn och sitt land. Vad är det för gudom-
lig lag som säger att den rätten bara är mannens?
Det handlar här mycket om traditioner och attity-
der. Vi politiker förväntas faktiskt gå före och utmana
systemen så att de utvecklas och förbättras i takt med
tiden. Därför känns dagens debatt och hänvisningarna
till dagsopinionen mindre ansvarsfullt i samman-
hanget. Vi är väl är för att gå före, för att utmana och
förändra, inte bara för att förvalta, som det är i dag?
Herr talman! Det handlar i grunden om hur Sveri-
ge som nation och statsmakt ser på sina unga kvinnor
och män. Detta synsätt anger tonen för alla i samhäl-
let om hur kvinnor och män ska bemötas, bedömas
och behandlas, kort sagt vad man duger till. Det är på
detta och tusen andra sätt som attityder grundas och
könsroller cementeras. Därför är det av största vikt att
staten behandlar alla lika.