Fru talman! I dag behandlar vi betänkandet To-
talförsvarsplikten, som bygger på regeringens propo-
sition Bättre villkor för totalförsvarspliktiga med
tillhörande motioner. Det handlar om förslag till för-
ändringar som kommer att få stor betydelse genom att
de på flera områden innebär förbättringar för de värn-
pliktiga.
Utskottet har också behandlat motionsyrkanden
med anknytning till pliktsystemet som avgivits under
den allmänna motionstiden vid både detta års och
förra årets riksmöten. Jag yrkar bifall till förslagen i
betänkandet och avslag på samtliga motioner.
Utskottet delar regeringens bedömning att det för
närvarande inte finns anledning att ändra de allmänna
grundläggande förutsättningarna för pliktsystemet.
Totalförsvarsplikt med allmän mönstringsplikt för
män bör därför utgöra grunden för totalförsvarets
personalförsörjning.
Utskottet anser liksom regeringen att det är önsk-
värt att utöka antalet kvinnor i försvaret, men utskot-
tet konstaterar att konsekvenserna av att införa en
könsneutral totalförsvarsplikt inte är klarlagda. Lik-
som regeringen bedömer utskottet att det för närva-
rande inte är aktuellt att utöka skyldigheten att fullgö-
ra värnplikt och civilplikt till att också gälla kvinnor.
Jag vill gärna understryka att jag trots att jag är
gammal regionalt beryktad kvinnosakskvinna helt
delar denna uppfattning. Kvinnlig värnplikt är fak-
tiskt ingen jämställdhetsfråga. För att vi ska ändra på
jämställdheten måste samhället se till att mäns och
kvinnors kunskaper och erfarenheter värderas lika,
och så sker inte. Det kommer vi inte att ändra på
genom att införa en könsneutral värnplikt.
Jag vill också gärna säga att jag har haft förmånen
att studera könsneutral värnplikt i det enda västland
som har kvinnlig värnplikt, nämligen Israel. Jag var
för två år sedan där tillsammans med kolleger i per-
sonalvårdsnämnden och undersökte hur den ordning-
en fungerade. Jag måste säga att jag inte tror att det är
något som vi skulle vilja ta efter. Däremot ska vi
naturligtvis ta till oss de erfarenheter som finns, för
man behöver mycket att jämföra med när man ska
förändra ett sådant här system. Man måste veta vad
man vill åstadkomma. Vad är det som man faktiskt
vill göra?
Vi har den förfärliga möjligheten att dagligen se
hur en armé i ett land där man har kvinnlig värnplikt
fungerar. Man kan fråga: Har ni sett några kvinnor i
den armén, och vad tycker ni om att de inte syns där?
Om ni tycker att det är bra kan jag inte förstå varför
det är så viktigt att vi ska införa en plikt för kvinnor
att delta.
Det är så mycket annat som är viktigt, och det
framgår tydligt av debatten här att vi inte är klara att
fatta ett sådant här beslut. Det finns många olika
förslag och synpunkter. Detta är bra och viktigt, och
det hör till en fungerande demokrati. Det är dock
tydligt att vi inte skulle kunna ta det här beslutet i
dag. Det är ändå viktigt att man diskuterar vidare var
svenska folket och Sveriges riksdag står i detta sam-
manhang.
Vi har haft en pliktutredning som för två år sedan
lade fram ett förslag. Jag vill gärna säga till Lars
Ångström att det var en långvarig och viktig utred-
ning men att Miljöpartiet inte deltog förrän vid det
sista sammanträdet, då man reserverade sig mot hela
utredningen. Men det finns möjligheter att komma
tillbaka. Frågan är inte färdig, utan vi måste arbeta
vidare med den.
Fru talman! När det gäller mönstring och inskriv-
ning ansluter sig utskottet till de av regeringen före-
slagna lagändringarna, som bl.a. innebär att den total-
försvarspliktige senast fyra månader efter mönstring-
en ska underrättas om inskrivningsbeslutet och att
verkan av inskrivning i utbildningsreserven ska upp-
höra fem år efter inskrivningen eller senast vid ut-
gången av det kalenderår då den totalförsvarspliktige
fyller 30 år.
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i lagen om totalförsvars-
plikt och till lag om ändring i lagen om fredsfrämjan-
de verksamhet med innebörd att utbildning för freds-
främjande verksamhet ska kunna ingå i grund- och
repetitionsutbildning, om den ger kunskaper och
färdigheter som krigsuppgiften för den enskilde krä-
ver.
Det finns också förslag till förbättrade förmåner.
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i lagen om totalförsvars-
plikt med följande innebörd.
Den totalförsvarspliktige ska efter genomförd
grundutbildning få en utbildningspremie. Totalför-
svarspliktiga som genomgår lång grundutbildning ska
ges tillfälle att utan kostnad delta i högskoleprovet.
När det gäller utbildningarnas längd har inriktningen
varit att man med den utbildningspremie som man får
ska kunna fortsätta sina studier utan att behöva ta lån
under tid som motsvarar den tid under vilken man har
gjort sin totalförsvarsplikt.
Regeringen avser att i en förordning bestämma
utbildningspremien till dagersättningsbeloppet, som
ska multipliceras med antalet tjänstgöringsdagar. De
totalförsvarspliktiga som har fullgjort en grundutbild-
ning som omfattar mer än 400 dagar ska få ett tillägg
till utbildningspremien, en extra långtidspremie om
10 000 kr.
Det finns också ett avsnitt om meritvärdering. Ut-
skottet ser positivt på det arbete som bedrivs för att
utveckla meritvärderingen för pliktpersonal. En väl
fungerande meritvärdering är en nödvändig del av ett
modernt pliktsystem. I betänkandet finns inga kon-
kreta förslag, men förslag från en pågående utredning
väntas komma inom en snar framtid.
Det föreslås förändringar i disciplinsystemet, och
utskottet föreslår att riksdagen ska anta regeringens
förslag till lag om ändring av disciplinstraff inom
totalförsvaret. Regeringen föreslår följande ändringar.
Disciplinpåföljderna ska vara varning, extratjänst
och löneavdrag. Påföljden utegångsförbud avskaffas
alltså, vilket har varit ett allmänt önskemål både från
värnpliktiga och från politiker. Det är fråga om ett
frihetsberövande som inte görs av de instanser i sam-
hället i övrigt som har att besluta om frihetsberövan-
de. Vi ser positivt på denna förändring.
Extratjänst ska kunna kombineras med löneavdrag
om så krävs för ordningens upprätthållande. Löneav-
drag ska aldrig kunna verkställas med mer än en
fjärdedel av ersättningen vid varje tillfälle.
Av lagen om disciplinansvar ska framgå att var-
ning är att anse som den lindrigaste påföljden. Sär-
skilt avseende ska fästas vid omständigheter som talar
för att påföljden ska stanna vid en varning. Dessa
åtgärder stämmer överens med de regler som gäller
på arbetsmarknaden. Naturligtvis ska man kunna ge
en varning till en vuxen människa som kan ta ansvar
för sin egen situation.
Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1
juli 2002, med ett undantag. Det gäller den del av
lagen om totalförsvarsplikt som sätter gränser för när
en krigsplacering ska upphöra. Den paragrafen före-
slås träda i kraft den 1 juli 2004.
Med detta har jag redogjort för mitt avsnitt. Kurt
Kvarnström kommer att redogöra för de positiva
förändringar som utskottet föreslår när det gäller
totalförsvarsmyndigheternas rehabiliteringsförsvar,
lagen om statligt personskadeskydd och lagen om
statlig ersättning vid ideell skada.