Fru talman! Jag förstår inte riktigt Karin Weges-
tåls argumentation om att det inte går att göra ett mer
jämställt försvar därför att samhället i stort inte är
jämställt ännu. På det sättet skulle man kunna argu-
mentera mot alla jämställdhetssträvanden på alla
områden. Det går inte att få in fler kvinnor på ledande
positioner därför att samhället är så ojämställt. Först
måste samhället förändras. Det går inte att förändra
att kvinnors löner är låga i förhållande till mäns där-
för att samhället är ojämställt och samhället måste
förändras innan lönerna kan förändras. Ett annat sätt
att se på förändringen för ett mer jämställt samhälle
är att vi arbetar på alla fronter för de förändringar
som är möjliga.
Karin Wegestål pekade också på att man måste
värdera kvinnliga kunskaper och erfarenheter högre. I
dag har vi sett den förändringen. För 10-20 år sedan
var behovet muskelstyrka. Det behövdes pojkar som
kunde lyfta tunga granater och kanoner. Men i dag
hör vi att de krav som ställs på dem som vi skickar till
Afghanistan är förmågor och erfarenheter som empa-
ti, social förmåga, god verklighetsuppfattning, gott
omdöme, förmåga till strategisk planering, logistisk
erfarenhet och öppet ledarskap. Det menar jag är
betydligt mer könsneutrala erfarenheter och kunska-
per än fysisk muskelstyrka. Tvärtom kan man t.o.m.
se flera av de här kunskaperna och erfarenheterna
som någonting fler kvinnor än män har. Därmed vore
det möjligt att skapa ett mer jämställt försvar, om
man utgår från de behov försvaret har och därmed
också i stort bidra med en förändring till ett mer jäm-
ställt samhälle där kvinnor och män värderas lika.