Herr talman! Under den här allmänpolitiska de-
batten har det talats en hel del om välfärden och om
centraliseringen till storstäder. Ungdomar flyttar till
storstaden i hopp om att få ett arbete som de inte kan
erbjudas på de mindre orterna.
Det många då erfar, om de inte lyckas få arbete, är
att deras livskvalitet sjunker. De kommer från en
uppväxtmiljö där människor som bor och arbetar
tillsammans känner varandra och kan hjälpa varandra.
Det skapar kvalitet, närhet och delaktighet.
Delaktighetens betydelse har vi kunnat se genom
alla de s.k. byarörelser som växer upp i landet. Den
vägen kan medborgarna känna sig delaktiga i demo-
kratin. De arbetar tillsammans för hembygdens bästa.
De arbetar opolitiskt, och alla känner sig jämlika och
delaktiga i bygdens utveckling.
Denna verksamhet kan och bör vi politiker lära
oss mycket av.
Under senare år har försök gjorts att driva kom-
mundelar med just partiopolitiska nämnder. Mest
känd är väl Svågadalen i norra Hälsingland. Där har
man redan haft denna organisation under en period,
och man valde en ny nämnd i november 1998. Den
utvärdering som gjorts visar att detta är positivt för
bygden.
1999 påbörjar även byn Kall, som hör till Åre
kommun, ett intressant projekt. Där görs till en början
ett tvåårigt försök som kommer att utvärderas innan
man eventuellt går vidare. Där ser modellen annor-
lunda ut än i Svågadalen, som har enbart partiopoli-
tiskt valda i sin nämnd.
I Kall har man en nämnd med tio personer, varav
fem är politiker utsedda av kommunfullmäktige i Åre.
De övriga fem är direktvalda från befolkningen i
Kall.
De är alltså direktvalda, något som Bo Könberg
efterlyste i demokratidebatten i förmiddags. Det finns
alltså redan ett nystartat försök.
I Kall bor det 650-700 personer. 30 personer ställ-
de upp till val. Det stora intresset att kandidera visar
att människor gärna ställer upp när det gäller att ar-
beta för sin hembygd.
Nämnden i Kall kommer att arbeta med frågor
som rör förskola, skola och äldreomsorg.
Herr talman! De två exempel som jag pekat på har
stor betydelse för demokratin. Förhoppningsvis
kommer det att öka förståelsen för behovet av politi-
ker i samhället.
Vi i Centerpartiet tycker att det är positivt med
dessa och liknande försök, och vi följer med delaktigt
intresse hur byarörelserna fortsätter att växa.
För att demokratin skall fungera som beslutsform
bygger den på människornas deltagande. Människor
måste ha möjlighet och förmåga att ta del av infor-
mation och ge uttryck för sina åsikter. Om människor
inte har förutsättningar att delta i den politiska dialo-
gen leder det till vanmakt och utanförskap som på
sikt är ett hot mot det demokratiska systemet.
Herr talman! I Sverige finns det många människor
med varierande förutsättningar att ta del av alla be-
slutsgångarna i den demokratiska processen. Jag
tänker då på de personer som har flyttat till Sverige
och som har svårigheter rent språkligt men också på
grund av att beslutsgångarna ser lite olika ut i olika
länder.
Kunskaper i svenska språket är av stor betydelse
för möjligheterna att integreras i det svenska samhäl-
let. Otillräckliga kunskaper i svenska språket kan leda
till utanförskap och brist på förståelse för det som
sker i samhället.
Detta visar valet i höstas tydligt. Bara var tredje
utländsk medborgare deltog nämligen i kommunal-
och landstingsvalen 1998. Det är en halvering i för-
hållande till år 1976. Valdeltagandet har fallit från
60 % till 34 %. Jag tycker att det kan ses som ett
demokratiskt misslyckande.
Allra mest skrämmande är att det är de unga in-
vandrade männen under 26 år som inte röstar. I Skär-
holmen i Stockholm var det bara 20 % av dem som
utnyttjade sin rättighet att rösta.
Alla politiska partier har här ett stort arbete fram-
för sig. Det finns många inflyttade svenskar i landet,
och det är viktigt att de kan ta del i den demokratiska
processen. Om inte samhället bryr sig om att informe-
ra, röstar de inte heller. Det behövs att någon vågar
prova nya grepp. Jag tycker att Fittjaprojektet som
beskrevs av Mats Einarsson på förmiddagen är ett
steg i rätt riktning.
Herr talman! Inflyttade medborgare från andra
länder har mindre inflytande i samhället än personer
som är infödda i Sverige. Det är också så att "nya
svenskar av andra generationen" har mindre möjlig-
heter att påverka inom "traditionellt svenska" domä-
ner. Det är viktigt att ge samma demokratiska möjlig-
heter till alla grupper i landet.
Människor är människor, sade Sten Lundström
alldeles nyss. Centerpartiet säger: Alla människor har
lika värde. I Centerpartiet försöker vi leva som vi lär.
Som ett exempel på det tänker jag berätta vad som
hände vid kommunvalet i Sundsvall 1998.
Vi fick en ny medlem, som kommer ifrån Soma-
lia. Han blev medlem i samband med nomineringarna
till våra listor i kommunvalet. Han nominerades och
hamnade på 19:e plats på listan, vilket brukat anses
vara en omöjlig plats för att bli vald till fullmäktige.
Men alla vi andra på listan stöttade honom helhjärtat,
och så gjorde också väljarna. Han blev alltså inkrys-
sad och har i dag en ordinarie plats i Sundsvalls
kommunfullmäktige.
Jag vill till sist säga att jag i mitt inlägg undvikit
ordet invandrare, och det är, som ni nog förstår, av-
siktligt. En "nysvensk" har nämligen sagt så här: Som
svensk medborgare har jag slutat vandra. - Jag tycker
att det är tänkvärda ord.
För att våra nya svenskar skall känna att de är del-
aktiga i den demokratiska processen måste vi accep-
tera dem som fullvärdiga medborgare.